Vår kostnadsfria funktion ”Fråga Experten” med vår otroligt kunniga panel av kompetens som besvarar dina frågor.

Skicka din fråga till oss via e-post: info@stadbranschensverige.se

Vax/polish?

FRÅGA: Vad är det egentligen för skillnad mellan vax och polish?

SVAR: Polish är ett hårt material som skapar en film på golvet, innehåller polymerer/acrylater (plaster). Passar bra när man behöver totalrenovera t e x ett linoleumgolv. Det är viktigt att få bort all gammal polish från golvet vid en golvrenovering. Lyckas man inte med ”nollställningen” innan den nya ytbehandlingen läggs så är risken att gamla polishrester lyser igenom den nya ytbehandlingen. Med korrekt utförd golvvård och bra daglig skötsel så håller sig linoleumgolv vackra över lång tid.

Vax är ett mjukt material som fyller porer och repor i golvet – ej filmbildande, innehåller inga acrylater. Vax är en underhållningsmetod som rengör och skyddar i samma moment. Med vax jobbar du med ett hållbart resultat hela tiden s.k. periodiskt underhåll. Vax kräver ingen ”nollställning”. Mjukvax är helt säker mot s k mjölning, ett problem som kan uppstå om man använder polish (vid låg luftfuktighet).

Vad som är bäst att använda är upp till er städorganisation att ta beslut om. Fördelen med vax är den långa kemikalieförbrukningen samt att det är ett miljövänligt alternativ.

Fördelen med polish är att golv som är mycket slitna kan få nytt liv om golvvården utförs på rätt sätt.

Ta kontakt med lämplig kemleverantör för att få mer utförlig information om polish och vax.

Läs även Städhandbok Golv där det finns massor av råd kring golvvård. stadbranschensverige.se/litteratur

Interaktiva miljöer?

FRÅGA: Vad betyder begreppet interaktiva miljöer? Hur kommer interaktiva kontor/kontorslandskap och interaktiva lärmiljöer påverka städningen i framtiden tror ni i Städbranschen Sverige?

SVAR: Begreppet interaktiva/aktivitetsbaserade kontor/läromiljöer dök upp i Sverige för två sedan. Namnet är hämtat från Activity Based Working som handlar om att arbeta mer mobilt och då rör det sig inte enbart om arbetsplatsens utformning utan även om IT-frågor, ledarskap med mera.

Ofta har lokaltypen en öppen planlösning men är indelat i olika miljöer som fungerar för olika typer av arbetsuppgifter. Här finns ytor för att mötas som lounger med soffor, tysta miljöer, interaktiva ytor med skrivbord eller ståbord och mer utpräglade mötesmiljöer med skärmar och whiteboards.

Möblerna är ofta avsedda för sådana miljöer som ska underlätta förändringar av lokaler utan att det kräver större ombyggnationer. Det är till exempel soffor och fåtöljer med höga ryggar och sidostycken som skärmar av och skapar ett eget rum i rummet. Till de mer extrema inredningarna hör mötesrum i form av cirkustält och löpband där man kan ha promenadmöten med kollegor eller gå en runda medan man betar av telefonsamtal. Det är viktigt att ny teknik och innovationer är användarvänliga.

Självklart kan de nya miljöerna påverka städningen. Det är viktigt i ett tidigt skede få vara med i planeringsmöten som sker kring de nya miljöerna för att kunna signalera eventuellt ökade städkostnader.

Eftersom nyttjarna av arbetsplatserna varier från dag till dag så ökar behovet av daglig städning på arbetsplatser och tangentbord. Samtidigt så är i regel ytorna ”renare” från div saker så de blir enklare att städa med t e x en interiörmopp.

I städbranschen sker utvecklingen snabbt och med de moderna städ system/redskap/maskiner som finns idag finns stora potentialer till att klara städningen i de här typerna av miljöer. Med digitaliseringen så är det också lätt att snabbt tids mäta dessa typer av lokaler.

I det nya kontoret har rum fått olika ut- och insida och tar dig från en miljö till något helt annat. Motsatser attraherar och kontraster understryker skillnader. Genom att avslöja en glimt skapas en vilja att få se mer. Kontoret är interaktivt och formbart. Som betraktare är du en del av helheten.

Cellkontor som är kontor med separata kontorsrum brukar anges som motsatsen till flexibla kontor. Men ett cellkontor kan också vara flexibelt om det innehåller andra miljöer än kontorsrum och medarbetarna inte har fasta arbetsplatser utan kan välja miljö utifrån vad de ska arbeta med.
Kontorslandskap är kanske den bild de flesta får upp när de tänker på kontorsmiljöer. I ett traditionellt landskap har medarbetarna sina fasta arbetsplatser och utöver det finns oftast mötesrum och tysta rum.

Flexkontoret har som regel också– Aktivitetsbaserade kontor är större än bara lokalfrågan. Det handlar om hur vi ska jobba i framtiden och hur vi ska attrahera medarbetare, säger Sara Hernäng som är hyresgästrådgivare på Sweco.

– Aktivitetsbaserade kontor erbjuder en större variation av möbler som ska passa för de olika aktiviteter som sker på kontoret. Flexkontoret erbjuder olika zoner men har en ganska homogen möblering. Gemensamt för båda är att medarbetarna inte har fasta arbetsplatser, förklarar Aram Seddigh som forskar om kontorsmiljöer på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Trenden med aktivitetsbaserade kontor har också fört med sig– Tanken med ett aktivitetsbaserat kontor är att skapa kreativa miljöer för att få människor att tänka nytt. Det handlar om både utformning, teknik och möblering, säger Sara Hernäng.

På en arbetsmarknad som förändras i snabbare takt och med de möjligheter som tekniken ger så kommer trenden med flexibla kontor att hålla i sig.

– Det finns en motsättning mellan att lokaler kräver långsiktighet medan verksamheter i dag kräver flexibilitet och därför försöker man hitta flexibla lösningar för att kunna vara kvar under längre tid i samma lokal, säger Sara Hernäng.

Dagens teknologi och en arbetsmarknad som är rörligare har gjort att man fokuserar mer på den typen av kontor, anser Aram Seddigh.

Att dimensionera städuppdrag

FRÅGA: Vårt städföretag har fått i uppdrag att städa en skola där kvadratmeterytan är ca 8.100 kvm. Med undervisningslokaler, kontor, toaletter, allmänna ytor och personalkök. Hur mycket städmaterial (moppar, trasor, moppstativ/plattor) kan ni uppskattningsvis säga att vi behöver köpa in? Likaså hur ska vi tänka när det gäller städmaskiner? Personaldimensionering? Annat vi behöver tänka på?

SVAR: Svårt att säga då vi skulle behöva veta mer konkret hur många lokaltyper av varje som finns.
Om vi tar ett exempel: finns det ca 100 toaletter så behövs ca 150 Microfiberdukar för toalett (röda). Om det finns 100 kontor och 50 lärosalar + allmänna ytor så behövs ca 150 Micro fiberdukar för vanlig avtorkning (blå) och ca 200 moppar. Bättre att ha lite för mycket material än för lite. Det är under förutsättning att det finns tvättstuga/tvättmaskiner i huset.
Minst en åkbar städmaskin behövs då allmänna ytor behöver skuras varje dag. En mindre maskin är också bra så ni kan göra punktinsatser i personalkök, toaletter och lärosalar.

Personaldimensionering är inte helt lätt att säga beroende på frekvenser och lokaltyper. Det bästa är givetvis om man kan göra en kalkylering i något städ dimensioneringsprogram. Uppskattningsvis behövs minst två personer men om det skall vara heltids tjänster eller deltidstjänster beror också på frekvenser och lokatyper. Se till att ha minst två städvagnar på plats och 4 moppstativ och tillhörande plattor.

Se till att ha städmaterial och förbrukningsmaterial såsom tvål, toalettpapper/annat papper, kem, städklara vagnar på plats i god tid innan.

Försök ha en städ planering/städ områden upplagd och klara samt vad som behöver prioriteras/prioriteringslista.

Otroligt viktigt: Se till att presentera er för verksamheten så de vet vilka som kommer sköta städningen, det första intrycket är otroligt viktigt. Försök få en kontaktperson i huset som ni har möjlighet att följa upp städningen med.

Vad är Facility Management?

FRÅGA: Vad är egentligen Facility management (FM)? Det pratas mycket om begreppet i vår organisation men även i nätverk som jag deltar i, men det känns väldigt luddigt, kan ni ge en förklaring?

SVAR: Vi kollade på IFMAS hemsida vars mål är att utveckla Facility Mangementbranschen i Sverige. Så här förklarar de begreppet:

Med FM (Facility Management) menar vi:

– Att få fastigheter, byggnader, lokaler, utrustning och tjänster att maximalt stödja kärnverksamheten med hjälp av disciplinerna arkitektur, ekonomi, ingenjörs- och beteendevetenskap.

– Att samordna samtliga stödfunktioner för ökad total effektivitet.

– Att koordinera den fysiska arbetsplatsen med människans arbete och organisationens produktiva processer.

– Att samordna, styra, leda och producera supporttjänster.

Några olika definitioner:

Någon gemensam accepterad och exakt definition om vad Facility Management, Facilities Management eller FM är och vilka tjänster som omfattas av begreppet finns inte. FM kan beskrivas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kärnverksamhet.

IFMA Sverige är den svenska avdelningen inom IFMA och har som mission att föra samman, stödja och utveckla Facility Management-branschen i Sverige. Under de senaste åren har IFMA Sverige vuxit med över 100% och är idag med sina över 500 medlemmar det självklara branschnätverket för personer och organisationer inom Facility Management i Sverige.

Kika gärna in på deras hemsida www.ifma.se

IFMA samarbetar tillsammans med tidningen Rent kring Facility Nordic-dagen som arrangeras i samband med Clean & Facility mässorna ca två gånger om året. Senast diskuterade bl a trender inom FM.

Vem bär ansvaret för arbetsglädjen?

FRÅGA: Vems ansvar är det egentligen att skapa arbetsglädje på en arbetsplats? Är det chefens ansvar?

SVAR: Nej det är givetvis inte bara chefens ansvar. Var och en måste ta sitt ansvar och bidra men det är också ett gemensamt ansvar som hela arbetsgruppen skall ta. Dock har chefen en viktig roll då de kan vara med och utveckla hållbara arbetsförhållanden exempelvis tydlighet i mål och förmågan att skapa engagemang och delaktighet i hela gruppen, samt klargöra värderingar i organisationen.

En viktig faktor för arbetsglädje är återkoppling och lyhördhet och att kunna individanpassa ledarskapet där det behövs.
Det är viktigt att kunna skapa ett arbetsklimat där medarbetarna känner att de kan göra skillnad, inte bara när det gäller det dagliga arbetet utan även i ett större perspektiv.

Vill du läsa mer om arbetsglädje: Läs boken ”Arbetsglädje En väg att trivas, må bra och prestera” och ”Nyckel till framgång” skriven av Maria Flanagan Sundqvist och Sara Lindberg.
www.friskaarbetsplatser.se eller www.mariafs.se

Maria och Sara föreläste på vår Inspirationsdag om att Må bra på jobbet 16 november och kommer även finnas med som föreläsare på vår Branschkryssning om Hållbart ledarskap i Städbranschen.

Kollegor som inte vill jobba

FRÅGA:  Hur ska jag hantera en städkollega som gör allt för att slippa jobba och försöker få andra (dvs jag som kollega) att göra det hon har betalt att göra?

SVAR: Tyvärr är det så att säger man ja hela tiden blir du mindre respekterade av andra. Om du säger ja till alla som vill att du skall göra saker finns bara en förlorare, och det blir till sist du eftersom all press till slut påverkar dig även privat.

Det kommer alltid finnas andra människor som vill ha din tid till olika saker, och det är ditt jobb att se till att den tid du lägger ner är bra för dig också. Ibland får man ju skarva lite beroende på situation

För att lösa det här problemet så får du bli din egen chef. Om du t e x redan jobbar efter en plan och har fullt upp med det du gör så måste du säga det. Träna på att säga nej flera gånger om dagen. Att säga nej är ofta tidsbesparande och tycker du det är jobbigt att göra det måste du träna på det. Ett bra sätt är att lägga till något som andra kan acceptera bättre.

Exempelvis: – Jag skulle jättegärna vilja hjälpa dig med städningen på ditt städområde, men jag kan inte just nu, kanske vid ett senare tillfälle (visar din vilja, men brist på tid just nu).

Alternativt: – Jag kan inte splittra min uppmärksamhet på flera olika städområden, du kommer att klara det galant själv (visar på ansvar).

Ibland är det faktiskt ok att bara säga nej.

Källa: ”Konsten att hantera superjobbiga människor” Stefan Ekberg

Utvärderingskriterier

FRÅGA: Vad finns det för utvärderingskriterier förutom pris i städupphandlingar? Vi känner oss ganska less på dålig kvalitet i städningen och dålig arbetsmiljö för de som städar.

SVAR: De utvärderingskriterier som brukar användas i städupphandlingar är pris och/eller kvalitet. Det är mycket tråkigt att städtjänster ofta erbjuds till ett alltför lågt pris, självklart är det svårt att leverera en bra kvalitet med städpersonal med en helt orimlig arbetssituation.

Närmare 60% av Almegas medlemmar väljer att inte lämna anbud till den offentliga sektorn. Kritiken rör främst priserna och den bristande uppföljningen.

Fler och fler använder kvalitet till 60% och pris till 40% i upphandlingar. Det måste vara tydlig angivet hur utvärderingen skall gå till.

Kvalitet är ett vitt begrepp och handlar om kriterier som exempelvis: referensuppdrag, uppdragsgenomförande, organisation för genomförande och/eller bemanning, miljöaspekter vid städmetod, arbetsprocess, bonus, personalens utbildning, materialval.

Städbranschen Sverige släpper snart ett material kring nyckeltal/avverkningsgrader som kan användas vid upphandlingar. Se till att bli medlemmar så kan ni snart ta del av materialet.

Källa: ”Rena hus – Städhandbok för bostadsföretag”. Boken ”Koll på läget” samt häftet ”Så får du ordning på ditt städuppdrag”, skriven av Jan Stegmann är också goda källor att läsa

Finns att köpa på stadbranschensverige.se/butik

Här kan du finna mer information om upphandlingar:

www.e-avrop.com

www.upphandlingsmyndigheten.se

www.hållbarupphandling.se

Skitsnack på jobbet

FRÅGA: Vi är en städorganisation där vi ständigt brottas med problemet ”skitsnack” mellan medarbetarna. Jag och en kollega är så himla trött på detta, vad kan man göra?

SVAR: Skitsnack vad är det egentligen?

Skvaller och skitsnack är besläktade med varandra, det bottnar i att vi människor har ett grundläggande behov av samhörighet, och att tillhöra en gemenskap, ett trygghetskit mot omvärlden. Den som inte deltar utesluts ur flocken.

Skvaller är inte alltid dåligt. Lite småprat om ledningen kan bidra att skapa gemenskap och vara ett tecken på engagemang.

Skitsnack är att läcka missnöje, prata illa och kanske ljuga om någon som inte är i rummet och då börjar vi nästan prata om elakt förtal.

Skitsnack har ofta sin grogrund i ett missnöje och en känsla av att det begåtts någon orättvisa. Det är när ”bägaren börjar rinna över” och det blir ett sätt att pysa ut ilska över upplevda orättvisor.

Med ett tilltagande skitsnack måste man informera chefen/ledningen som i sin tur måste gå in och reflektera och analysera problemet. Varför är det så att missnöjet växer? Ett tips kan vara att låta medarbetarna svara på en enkät med frågor kring trivsel, inflytande osv för att kunna ringa in problemet. Kanske behöver chefen lägga in en speciell åtgärd i arbetsgruppen eller kombinera insatser på individ- grupp- eller organisationsnivå.

Det är lätt att skitsnack utvecklas till en gruppkultur där det bara växer och frodas, så det är absolut av högsta prioritet att man tar tag i problemet.

Skitsnack är ett komplext problem och ibland kan det vara så att man behöver stöd externt.

Städyrkets historia?

FRÅGA: Jag och mina lokalvårdskollegor är intresserade av att veta mer om städyrkets historia. Vi skulle vilja forska mer och undrar om ni har något dokumenterat på Städbranschen Sverige, alternativt om det finns någon litteratur att läsa i ämnet?

SVAR: Låter som ett mycket intressant projekt. Vi vet att det är en del kommuner som gjort lite efterforskningar och utställningar i samband med olika event som de haft, bland annat Enköpings kommun och Karlshamns kommun.

I Städbranschen Sverige håller vi på med ett intressant jämställdhetsprojekt vars syfte är att ringa in varför städyrket fortfarande klassificeras som ett lågstatusyrke, mycket har förmodligen med historien att göra.

I boken ”Utan Städare stannar Sverige” utgiven av Nordiska Museets Förlag, skriver man att städning är ett vanligt men föga undersökt yrke. Målet med boken är att lyfta fram städarens egna berättelser om, och syn på sitt arbete historiskt sett. I boken beskrivs hur städning är nära förknippad med kvinnorollen och hur det i slutet av 1930 talet och under 1940 talet, kunde kombineras med rollen som mor och hustru. Städarbetet var ett arbete som stod till buds när hushållskassan behövde ett tillskott vid sidan av makens inkomst.

Låna boken på biblioteket eller köp den jag tror det kan vara intressant läsning för ert projekt.

Följ vårt jämställdhetsprojekt som vi hoppas kunna presentera någon gång efter årsskiftet.

Varmt lycka till

Hantering av kunders kontakter

FRÅGA: Jag har anlitat en städfirma för att städa ett dödsbo. De anlitar en underleverantör med tre städare. Efteråt påtalar jag brister i arbetet vilket resulterar att en av städarna ringer mig och är hotfull och otrevlig.

Min fråga: finns det några regler som gäller för hantering av kunds telefonnummer? Får man lämna ut till underleverantör som i sin tur lämnar ut till sina städare?

SVAR: Uppgiftsskyddet genom GDPR är tydligt på denna punkt. Utan inhämtning av kundens medgivande får inte kontaktuppgifter lämnas vidare (oavsett EU eller inte).

Endast uppdragsgivare och uppdragstagare får tillhandahålla adekvata kontaktuppgifter särskilt i förhållande till uppdragsgivaren som i detta fall, vad jag kan förstår är konsument.

Enligt GDPR är detta ett allvarligt lagbrott som kan drabba uppdragstagaren med stora skadestånd.

Det luktar lite svartjobb eller liknande och då är det avtalet/offert/kommunikationen som avgör huruvida båda parter känt till hur uppdraget skulle utföras som kan vägleda.

Trots allt är det alltid företagaren/uppdragstagaren som har ansvaret gentemot konsument för utförandet och personal/UE/Utförande part.

Coachande ledarskap?

FRÅGA: Jag arbetar som en städchef och har sedan en tid blivit nyfiken på vad coachande ledarskap innebär. Kan ni berätta lite mer?

SVAR: Vad spännande att du är intresserad att veta mer om det coachande ledarskapet.

Ett coachande chefs- och ledarskap innebär att du som chef inte kommer med alla svaren, utan uppmuntrar till fritt tänkande. Det coachande ledarskapet är att leda genom att fråga. Ställ öppna frågor och frågor som leder mot samtalets mål:

  • Vad?
  • Hur?
  • Vem?
  • När?
  • Berätta mer?
  • På vilket sätt?

Rätt använt kan det coachande ledarskapet leda till oanade lösningar och frigör personalens resurser och mål.

Det huvudsakliga målet är att får personalen att utvecklas.

Idag finns många bra kurser i det coachande ledarskapet, om du har ekonomiska resurserkan det vara väl använda pengar.

Lycka till

Textilgolv vs plastgolv?

FRÅGA: Vi är en städfirma som städar ett kontorslandskap (ca 800 kvm) i dagsläget med plastgolv. Nu har man beslutat att det kommer läggas in textila golv för att dämpa ljudnivån.
Hur mycket mer städ tid tar det att städa ett textilt golv jämfört med ett plastgolv.

SVAR: Det är svårt att ge ett exakt och uttömmande svar på detta, men så här svarar vår expert Magnus Rönnmark:

Det går fortare att fuktmoppa ett plastgolv än att dammsuga ett textilgolv. Hur mycket fortare beror en del på hur lokalerna ser ut och vilken slags textilgolv det gäller.

Om det bara gäller städning för att golvet ska se fint ut, kan man å andra sidan ofta nöja sig med att halvera städfrekvensen.

Ett textilgolv i bra färg ser inte lika smutsigt ut som ett plastgolv i liknande färg efter någon tids trafik.

Nu är det inte bara städning som krävs. Underhåll av golven är också viktigt.

Ett plastgolv bör poleras med jämna mellanrum.

Ett textilgolv skall rengöras på djupet minst en gång per år.

Glöm inte bort underhållet för då tar golven skada!

Läs mer om textila golv i Städhandbok Golv och Rena hus. Finns att beställa på www.stadbranschensverige.se/butik

Nyckeltal/avverkningsgrad?

FRÅGA: Vad är det för olika faktorer som påverkar när man pratar om nyckeltal/avverkningsgrad?

SVAR: Först och främst – när vi pratar om nyckeltal och avverkningsgrad är det den regelmässiga städningen vi utgår ifrån. Inte golvvård, storstädning, fönsterputs, extra städning, byggstädning, textilvård, mattvätt, möbelvård – för dessa finns speciella nyckeltal.

Faktorer som påverkar:

  • Vad är det som skall städas – vilken typ av lokal? Industri, skola, dagis, sjukhus osv.
  • Hur ser ytorna ut? Små utrymmen, stora öppna ytor, möblering/papperskorgar, golvtyper
  • Vilka städmetoder används? Kan de maskinskuras, manuell städning, vilket städmaterial används?
  • Vilken frekvens och vilka städmoment skall utföras? Toaletter 5-7 ggr/dag får en mycket låg avverkningsgarad (kvm/tim) i jämförelse mot en industrilokal med öppna ytor som kan maskinskuras som då får en högre avverkningsgrad. Vad ingår i städinstruktionen, vilka städmoment skall utföras, är den detaljerad går det åt mer tid att städa är den mindre detaljerad går det åt mindre tid.

Sammanfattningsvis är det flera faktorer som påverkar städtiden.

Just nu pågår ett projekt i Städbranschen Sverige för att ta fram nyckeltal inom olika verksamheter. I dagsläget finns färdiga nyckeltal för skola, förskola, kontor, kommersiella fastigheter, bostadstrapphus. Delar av materialet presenteras på Clean & Facility i Kista 2-3/10.

Det färdiga materialet kommer finnas tillgängligt i Städbranschen Sveriges app. För att få tillgång till appen måste ni vara medlemmar i Städbranschen Sverige, detta blir ni enklast via vår hemsida www.stadbranschensverige.se

Olika betongkvaliteter

FRÅGA: Vad är det för skillnad på rå betong, målad betong och slipad betong? Städ organisationen jag tillhör sitter med i en projektgrupp inför nybyggnation av ett hus och står mellan dessa tre olika varianter. Vi vill ha ett så lättskött golv som möjligt.

SVAR: Rå betong: en cementbaserad rå yta som kan vara helt eller delvis flytspacklad, har öppna porer och kraftigt sträv yta. Kan renoveras och lagas.

Svår att sopa och omöjlig att moppa.

Målad betong: rå betong som ytslipats och som målats med betong- eller epoxyfärg. Kan renoveras och lagas.

När färgen börjar lossna blir golvet svårstädat.

Slipad betong: rå betong som slipats med olika diamantsteg till varierad slät yta och glans. Ofta behandlad med någon form av betongförsegling och polerad till önskad glans. Kan renoveras och lagas.

Lättskött men dyr att slipa.

Vilket golv ni skall välja beror på många olika saker, vilken typ av lokal det är, vilken kvalitet som skall gälla, hur många människor befinner sig i lokalen, vilken tillgång till maskiner ni har, hur lokalen är möblerad och naturligtvis vilken driftkostnad som finns i budget.

Läs gärna mer om betonggolv (och även andra golv) i vår nyutkomna bok Rena hus som finns att beställa på www.stadbranschensverige.se/butik

På Prevent/Allt om städ (www.prevent.se) finns ett enkelt testprotokoll för bedömning av städmaskiner med ett antal bedömningskriterier. Låt städarna fylla i protokollet efter det att de provkört maskinen. Det kan bli ett bra underlag i valet av städmaskin, baserat på maskinens användbarhet och bekvämlighet.

Att tänka på vid köp av städmaskiner

FRÅGA: Vi är ett nystartat städföretag som planerar inköp av lite olika städmaskiner. Har ni några råd på vad man ska tänka på vid köp av städmaskiner?

SVAR: Städmaskiner är en god investering då ni både kommer spara in städ tid, och spara på personalens kropp. Dessutom så blir kvalitén avsevärt mycket bättre med ökad maskinanvändning.
Viktigt inför ert köp är att ni har ett bra ställe/ställen att förvara och underhålla dem på. Det måste finnas tillgång till vatten och avlopp för att kunna rengöra och underhålla dem.

Värdefullt att tänka på:

  • Var ska maskinen/maskinerna användas i vilka lokaler/miljö/möblering? Behövs en mindre eller större variant. Idag finns ju några stycken att välja på. Ha en diskussion med städarna om deras önskemål.
  • Besök en städmässa eller be några återförsäljare demonstrera några stycken. Det brukar finnas möjlighet att låna maskinen några dagar så att städarna kan provköra.
  • Be om referenser eller tips från andra städföretag/städorganisationer.
  • Kan återförsäljaren erbjuda maskinutbildning?
  • Kan återförsäljaren erbjuda installationsutbildning?
  • Finns en instruktionsbok på svenska?
  • Ingår service och underhåll av maskinen? Om inte erbjuder leverantören någon form av serviceavtal?
  • Är det lätt att få tag på reservdelar?
  • Kolla upp garantitiden

På Prevent/Allt om städ (www.prevent.se) finns ett enkelt testprotokoll för bedömning av städmaskiner med ett antal bedömningskriterier. Låt städarna fylla i protokollet efter det att de provkört maskinen. Det kan bli ett bra underlag i valet av städmaskin, baserat på maskinens användbarhet och bekvämlighet.

En fråga om fördelar att vara med i Städbranschen Sverige

FRÅGA: Vi har via vårt nätverk/städkollegor hört lite grann om Städbranschen Sverige. Vi undrar vad det innebär för fördelar för oss att bli medlemmar?

SVAR: Vad spännande att ryktet om oss sprids det är vi glada för. Det finns naturligtvis massor med fördelar att bli företagsmedlem.

I medlemskapet ingår:

  • Medlemsbevis
  • Tidningen RENT 6, nummer/år
  • Städbranschen Sveriges app, med tillgång till all vår litteratur
  • Fråga experten, kostnadsfri övergripande rådgivning av vår egen expertpanel inom: golvfrågor, upphandlingar, städ- och underhållsfrågor, materialfrågor, organisations- och personalfrågor.
  • Ett elektroniskt veckobrev, med senaste nytt direkt till din e-post varje fredag
  • Du får också: rabatter hos våra medlemsnyttor som du kan se på vår hemsida. Er företagslogga på vår hemsida, rabatter på branschdagar, mässor, utbildningar/seminarier.
  • Sist men inte minst, värdefulla affärsmöjligheter och branschkontakter samt att ni har möjlighet att vara med och påverka aktuella branschfrågor – både stora och små.
  • Städbranschen Sverige bevakar samhällsfrågor, deltar i remissgrupper, sprider kunskap och utbildar, deltar i nätverk.
  • Vi är ett signum för seriositet som verkar för hållbarhet och sätter människan i fokus.
  • Välkommen som ny medlem. Har ni ytterligare frågor ring Carina på kansliet så berättar hon mer 08-410 969 723, eller skicka ett mail till info@stadbranschensverige.se

En fråga om Enomergolv?

FRÅGA: På sidan 18 i Städhandbok Golv finns städning av ”Enomergolv” beskrivet. Vad är ett enomergolv?

SVAR: Roligt med en fråga om kemi!

Många har väl hört om akrylater. Det är plaster byggda av akrylsyrans salter eller estrar av akrylsyra.
En vanlig plast är Poly Metyl Metakrylat, PMMA. Det är alltså en ester av akrylsyra som är byggstenen.
Om man gör en plast, som helt eller delvis byggs upp av själva akrylsyran, kan syran på syrors vanliga sätt bilda salter med metaller.
Om man då väljer en tvåvärd metall t.ex Zink kan den binda mellan syragrupper i olika polymerkedjor och på så vis ge en tvärbindning.
Det ger en starkare plast på flera vis. Eftersom plasten byggs upp av zinkjoner och polymer med akrylatjoner kallas denna sorts plast jonomer.
Plasten är tvärbunden (förnätad, crosslinked) med zinkjoner på samma vis som viss polish.
Nu kommer handelsnamnen. Först var Surlyn som användes till förpackningsfilm. Senare kom Enomer i kända golv. Det kan bli fler.
Om man ska beskriva Enomer kort, så är det en zinkjonförnätad polyakrylat. Sedan är allt klart.

Magnus Rönnmark

En fråga om Code of conduct?


FRÅGA: 
Vad är egentligen en Code of conduct? Vad är anledningen att många verksamheter idag tar fram en sådan?

SVAR: En uppförandekod är ett centralt styrdokument för en organisations eller företags hållbarhetsarbete som innehåller grundläggande principer och förväntningar för hur en organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt. En uppförandekod kan beskriva det förväntade beteendet hos exempelvis – anställda, chefer, styrelse och affärspartner – som stöder den etiska kulturen i organisationen.

Uppförandekoden kan vara uppdelad inom olika områden, till exempel affärsetik, miljö, arbetsmiljö och anställningsförhållanden och mänskliga rättigheter.

Många företag och organisationer tycker det är viktigt att fastställa riktlinjer – både för hur vi ska agera gentemot våra intressenter och vad de kan förvänta sig av oss. Riktlinjerna kan inte täcka alla tänkbara situationer, utan är till för att hjälpa oss ”göra det rätta” och underlätta för oss att lyfta eventuella problem – och höja våra röster är något vi vill uppmuntra.

Att följa uppförandekoden är ett positivt sätt att leva upp organisationen/företagets värderingar och ett gemensamt ansvar bland alla intressenter.

En fråga om svabbning


FRÅGA: 
Vi har en städfirma som städar våra kontor/administrativa ytor samt personalutrymmen och toaletter. De använder ett svabbgarn när de skall rengöra golven. Vi vill fråga om detta verkligen är professionell städning idag och hur Städbranschen Sverige ser på saken?

SVAR: Städbranschen Sverige rekommenderar INTE svabb vid professionell städning.

I samarbete med SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) har vi varit delaktiga att ta fram boken Rena hus. Där kan ni finna att läsa följande om just svabb:

Svabbning är:

  • Oergonomiskt
  • Ger ingen kontroll på fukten. Fuktkänsliga golv kan därför få fuktskador.
  • Det är en långsam och ineffektiv städmetod. Fin smuts och damm smetas ut och gnids in i golvmaterialet istället för att avlägsnas. Golvet blir därför smutsigt istället för rent.

Kalla till ett driftmöte och ta upp denna viktiga frågeställning. Det är otroligt viktigt att ni som kunder blir medvetna om och sätter er in i vad som används i städningen både vad gäller städredskap, kem och maskiner. Det påverkar golven, städresultatet och därmed kvalitén men det är också en viktig arbetsmiljöfråga för personalen i städföretaget.

Istället för svabb skall de använda städklara moppar av mikrofiber. Införskaffa gärna boken Rena hus som finns att köpa i vår webbshop där kan ni läsa mer om hur professionell städning går till.

En fråga om microfiberkvalitet


FRÅGA: 
Vad är det för skillnad mellan en dyrare microfiberduk och en billigare variant? För att hålla budget lockas vi av att köpa en billigare variant, men vi kanske tänker fel här. Tacksam för råd.

SVAR: Idag finns ett stort utbud av microfiberdukar och som du skriver både dyrare och billigare. De är ofta av olika tjocklek och trots att det är omöjligt för ögat att se det så är det förvånansvärt stora skillnader i egenskaperna.

Det är tillverkningsmetoden och val av garn som avgör själva kvaliteten. Ju finare fiber desto bättre egenskaper.

Microfiberduken påverkas också av att det finns olika fiberkonstruktioner och vilken kvalitet på garn man väljer.

Vill du ha den absolut bästa funktionen är det den ultrafina microfibern som gäller. För att få kallas ultrafin är det tjockleken – så kallad denier – på fibern som räknas. Ju tunnare microfiber desto effektivare är den.

Kostnaden ökar såklart med en ultrafin microfiberduk men å andra sidan så ökar livslängden och städningen blir i särklass så mycket bättre.

I längden lönar det sig alltid att satsa på kvalitet så be din återförsäljare av städprodukter/städsystem att presentera vad de har att erbjuda när det gäller ultrafin microfiber.

Ha gärna två testgrupper så att ni kan få fram omdömen vad gäller städresultat, kvalitet och livslängd.

En fråga om utbildning i sanering


FRÅGA: 
Vi täcker bredda vårt utbud av tjänster och funderar även på sikt att kunna erbjuda saneringsuppdrag. Vad finns det för specifika utbildningar för sanering?

Vilka typer av arbeten kan förekomma inom sanering?

SVAR: SRY yrkesbevis har tillsammans med Saneringsföretagen tagit fram en utbildning och en grundutbildningsbok för saneringstekniker ”Professionell sanering”.

Här ges grundläggande kunskaper om olika saneringsuppdrag, arbetsmetoder, utrustning, maskiner och kemisk-tekniska ämnen. Den behandlar också arbetsmiljö, service, kvalitet och ekonomi. Boken är lättläst och inspirerande och kan användas som grundutbildningsmaterial, men även som en uppslagsbok för den nyfikne.

Utbildningen hålls av certifierade handledare oftast internt men även externa utbildare finns. Avslutas med praktiskt, muntligt och teoretiskt prov.
Enligt SRY:s register på certifierade handledare som ger saneringsutbildningar finns 12 personer i Sverige. Gå in på www.sry.se och sök lämplig ort.

Lernia erbjuder en utbildning till saneringstekniker. Utbildningen till saneringstekniker ger dig en grundläggande och förberedande kunskap om olika typer av saneringsuppdrag. Utbildningen kan inriktas mot skadesanering såsom brand-, vatten- och mögelsanering eller mot industrisanering, till exempel högtrycksrengöring, vakuumsugning och slamsugning.

Det finns ett antal privata företag som erbjuder kortare kurser i sanering. Ett exempel på anordnare är exempelvis Addsafe i Sverige AB. Addsafe har gedigen kunskap om både lagstiftning, praktik och har jobbat länge mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och hur man sanerar.

Saneringsteknikerna sanerar bl. a efter bränder, rök, översvämningar och andra vattenskador. De tar bort miljö- och hälsofarliga ämnen som t ex asbest, PCB, kemikalier, olja, radon och klotter. De avlägsnar mögel, svamp och skadedjur och sanerar bostäder och lokaler.

Betydelsefulla uppdrag är att sanera produktionsanläggningar i bl. a fordonsindustri, pappersbruk och raffinaderier.

Andra viktiga uppgifter är ventilationssanering, elektroniksanering, blästring och restvärdesräddning. Även kringservice som avfallshantering, lokalvård och transporter ingår i saneringsservice.

En fråga om digitalisering i städbranschen


FRÅGA:
Vår städorganisation förstår att det här med digitalisering och att jobba med läsplattor på städvagnarna är på gång i städbranschen. Vad har ni får råd att ge, är det effektivt och något vi bör satsa på och hur startar man upp ett sådant projekt?

SVAR: Ja det stämmer att det är fler och fler som är i startgroparna, både kommuner, landsting, statliga myndigheter och privata städbolag.

Att digitalisera är effektivisering, städaren får en helt annan möjlighet att styra sin egen administration, allt ifrån egenkontroller av städning, registrering av städtider, göra felanmälningar, sköta sin egen personaladministration, hålla kontakt med kollegor, övrig dokumentation.

Digitalisering kan vara allt ifrån ett digitalt kvalitetsuppföljningssystem till ett system där man registrerar städtiden i en läsplatta, eller både och. Det finns även digitala system som kan signalera när pappersförbrukningen på toaletterna börjar ta slut.

Ett första steg är att sätta er ner och formulera ett mål och syfte just för er organisation. Vad vill vi? Kan det hjälpa er att bli mer effektiva? Vad genererar det på lång sikt? Hur kommer ni jobba organisatoriskt i framtiden? Är det möjligt ekonomiskt? Finns administrativa resurser i er organisation för just detta projekt?

Ett andra steg är att ta kontakt med någon städorganisation som redan idag jobbar med detta, gör ett studiebesök och ha med er ett frågebatteri och gå även ut bland städarna och se hur det fungerar i verkligenheten.

Det är bra att ha en diskussion med er IT-organisation och ledningsorganisationen så att de tror på idén och kan ge den stöttning som kan behövas både vad gäller ekonomi och administration.

Ett tips är att försöka gå på något informationstillfälle kring digitala system som vi vet ges runtom i Sverige just nu. En annan möjlighet är att besöka Clean & Facility i Kista 2-3 oktober där flera utställare säkert kommer stå i montrar och demonstrera detta.

En fråga om ergonomi i städbranschen


FRÅGA: 
Ett stort problem i vår städorganisation är värk i axlar och armar hos flertalet städare. Trots att vi tycker att vi jobbar ergonomiskt finns problemet ständigt närvarande. Långtids- men även korttids-sjukskrivningarna ökar. Vad kan vi göra?

SVAR: Över 50 % av alla städare har problem med värk i nacke, axlar och armar enligt arbetsmiljöverket. Värk i handleder, rygg, ben och knän förekommer också i stor utsträckning.

Här kommer några råd som alltid är viktigt att jobba med i en organisation där belastningsskador är en riskfaktor:

  • Rätt städteknik – att kunna städa så att det blir rent utan att kroppen tar skada. Använd ben och höfter mer och undvik att belasta armar och axlar för mycket. Bra filmer om detta finns att se på Sunt arbetsliv (suntarbetsliv.se). Ha det som ett stående tema på arbetsplatsträffar eller vid skyddsronder som en påminnelse om hur ni ska göra.
  • Se till att städare får cirkulera på städ områden/städobjekt, en del är av tyngre karaktär och andra lättare ur ergonomisk synvinkel. Tunga eller ensidiga rörelser under en längre tid kan ge värk, så att variera arbetsuppgifterna så mycket som det går minskar risken för överbelastning.
  • Ha ett tillåtande klimat – som chef är det viktigt att ge tydliga signaler det är okej att berätta om att man har ont i ett tidigt skede, det är lättare att bli av med värk innan det blivit ett kroniskt tillstånd.
  • Möjlighet till friskvård och träning – uppmuntra till träning, finns möjlighet till friskvårdstimme på arbetstid? Skapa gemensamma aktiviteter med möjlighet till stretching, yoga osv.
  • Ha alltid ett förebyggande friskvårdstänk i organisationen, ha ”pepp-talk” på arbetsplatsträffar, ta tips och råd från andra städorganisationer – hur jobbar de? använd de resurser som finns på företaget som t e x företagshälsovårdens sjukgymnast osv.

En fråga om golvvård?


FRÅGA: 
Det börjar bli dags att planera storstädning och golvvårdsunderhåll, sommaren är ju en period då många lokaler står tomma vilket är perfekt för oss som skall utföra jobben. Vi har hamnat i diskussion med en kund om hur ofta golvvårdsunderhåll skall göras. Vi har inget speciellt dokumenterat kring detta.

Vad har Städbranschen Sverige för råd att ge?

SVAR: Tänk på att skapa en bra strategi för golvvård i samråd med din beställare så att ni är överens om vilken nivå/kvalitet som de önskar. Är inte detta gjort, boka ett möte genast och gå igenom dessa frågor.

Det är mycket viktigt att skapa en unik underhållsplan för lokalerna, där man identifierar slitage, behov och kostnader samt planerar på bästa sätt och hur det ska utföras.

För nya golv skall det alltid finnas en drift- och underhållspärm på objektet, där all information om vilka golv, ytor och vilken skötsel som är aktuell.

Se till att uppdatera i drift- och underhållspärmen, för in noteringar vilka produkter, rondeller och maskiner som används. Det kan vara bra information om något fel uppstår.

För äldre golv är det viktigt att dokumentera skador och fel, tillsammans med beställaren i förväg. Detta för att inte bli ansvarig för fel som ni inte skall ta på er efter ett genomfört golvvårdsarbete.

Hur ofta golvvård skall utföras är svårt att generalisera, men räkna med minst en till två gånger per år i en normal offentlig miljö, på vissa ställen med högt slitage kan det vara både fyra till sex tillfällen per år (t e x utsatta entréer, hårt belastade toaletter osv.) av någon typ av periodisk insats utöver daglig städning. Det kan då handla om fläckborttagning, speed/högvarvspolering efter ordentlig rengöring, underhållsvaxning, sprejpolering eller ett ordentligt periodiskt underhåll där ytan återskapas.

Regelbunden golvvård och periodiskt underhåll underlättar den dagliga städningen för personalen. Ett väl underhållet golv ökar både produktiviteten och hållbarheten avsevärt.

Införskaffa gärna Städbranschen Sveriges ”Städhandbok Golv” (anvisningar för skötsel och underhåll av våra vanligaste golvmaterial) som finns att köpa under fliken »BUTIK». Den finns även tillgänglig i vår app som finns att ladda ner. Läs mer här!

En fråga om begreppet arbetsmiljö?


FRÅGA:
Vad ingår egentligen i begreppet arbetsmiljö? Vad är mitt ansvar som arbetstagare och vad är företagets ansvar?

SVAR: Arbetsmiljö är ett begrepp som sammanfattar förhållandena på en arbetsplats. Det kan vara fysiska, psykiska och sociala förhållanden. Arbetsmiljö är allt som kan påverka dina egna och dina arbetskamraters fysiska och psykiska hälsa, exempelvis: Luft, ljud, kemikalier, maskiner, IT-system, arbetsmängd, arbetsinnehåll, arbetsorganisation, stress och möjlighet till återhämtning.

De sociala behoven ingår också i arbetsmiljön till exempel skall man få möjlighet till utbildning och utveckling, lära sig nytt, få nya kunskaper och ha ett arbete med innehåll som man trivs med.

Trivseln och gemenskapen är viktig för medarbetarens hälsa så det är mycket viktigt att förebygga samarbetsproblem, stress och mobbing. En arbetsplats där det är högt i tak och allas åsikter får möjlighet att höras är en viktig del i arbetsmiljön. Den väsentligaste uppgiften för arbetsmiljöarbetet är att skapa arbetsplatser där ingen blir skadad av arbetet.

Arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön, men även arbetstagaren har ett ansvar som innebär att han eller hon exempelvis är skyldig att använda föreskriven skyddsutrustning.

På en arbetsplats där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts skall också skyddsombud utses. Skyddsombuden (kan också benämnas arbetsmiljöombud) utses antingen av den lokala arbetstagarorganisationen (fackklubb) som brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren eller, om sådan saknas, av arbetstagarna. Skyddsombudets uppgift är att kontrollera arbetsmiljön och rapportera brister.

Du kan läsa mer om arbetsmiljö på arbetsmiljöverket www.av.se

En fråga om alkoholproblem…?


FRÅGA: 
Vi har medarbetare i vår städorganisation som vi misstänker har alkoholproblem. Dels är de sjuka mycket, gärna på fredagar och måndagar.
Några kollegor i städ men även andra anställda på vårt företag har uppmärksammat att de luktar alkohol. Ingen har varit berusad vad vi vet. En av dem drar sig gärna undan och sitter försjunken i sina egna tankar, deltar inte gärna i samtalen på raster och liknande. Äter halstabletter och tuggar tuggummi.
Hur tar man upp en sådan känslig fråga med de berörda som chef. Jag vill tillägga att jag som chef inte känt av lukten men märker det förändrade beteendet?

SVAR: Ha ett så kallat enskilt ”orossamtal” med var och en av dem. Berätta att du känner att något inte står ”rätt” till. Lyft fram din ”oro” om att du märker ett förändrat beteende, att personen ifråga kanske ser tröttare ut än normalt, är sjuk oftare än vad han/hon brukar vara osv. Fråga om det är något som du som chef kan göra och att du känner dig orolig.

De personer som vidarebefordrat att de känt lukten av alkohol måste också ta sitt ansvar, nästa gång dessa personer luktar måste de ta mod till sig och berätta vad de känner och upplever. Medarbetaren kanske behöver lämna arbetsplatsen beroende vad som står i företagets policy. Det är viktigt att de förstår att vi måste hjälpa medarbetare som kanske hamnat i ett beroende.

Dessa samtal kan vara en ”väckarklocka” då medarbetarna ofta förstår att det finns misstankar och om misstankarna stämmer kanske de berättar och får möjlighet till hjälp.

Bra länk: www.alna.se

Alna ägs av de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och är expert på skadligt bruk i arbetslivet sedan 1961. Läs mer verksamheten och de tjänster vi erbjuder. Snabb hjälp för både chefer och medarbetare! akut@alna.se

Allergisk mot pälsdjur…?


FRÅGA: 
Vi har fått ett uppdrag att sanera en möblerad lägenhet där man haft katt. Personen som skall flytta in är extremt allergisk mot katter. Hur utför man en sanering/städning där det bott en katt?

SVAR: En katt kan förorena en lägenhet så kraftigt att det kan ta år innan en allergiker kan leva i bostaden, man kan alltså inte ge några garantier för hur bra en städning/sanering från pälsdjur blir. Resultatet av sådan städning beror bland annat på hur svår allergi du har, mängden allergiframkallande ämnen och hur noggrant du städar.

Risken för reaktioner ökar om det funnits många pälsdjur.

Det är förstås enklare att städa ur en tom bostad med släta ytor än en med möbler och inredning. Mycket viktigt att använda en dammsugare med bra filter och att fukttorka alla ytor noggrant.

För gott resultat bör du helst upprepa städningen 2-3 gånger.

Nedan följer några städ råd där det funnits katt eller djur

  • Dammsug med allergentätt filter, även utrymmen som är svåra att komma åt.
  • Dammsug intensivt på mattor och andra textilier som inte kan tvättas.
  • Korsvädra gärna under dammsugningen
  • Gör dig av med stoppningar och möbler där ett pälsdjur har legat.
  • Torka av det som kan torkas med fuktig trasa.
  • Fuktmoppa golven.
  • Tvätta det som går att vattentvätta, gärna i minst 60 grader.

Fokus enbart på städmaterial…?


FRÅGA: 
I vår kommun utför vi och vårt företag bland annat städuppdrag och trädgårdsuppdrag. Under en längre tid har vi konstaterat att prisbilden för en städtimme och avverkningsgraden alltid är i fokus. Men vi ställer oss också frågan varför det som nästan har större fokus är kostnaden för det material vi använder? Vi har valt att arbeta med som vi kan uppfatta högkvalitativa material/maskiner som både håller längre och som ger ett mer ergonomiskt och bättre resultat. Visst kostar de mer för stunden att köpa, men inte om man tittar över hela dess livslängd, då blir det mycket billigare! Varför är det sådant fokus på material/maskiner som står för så liten andel av kostnaden, det kan inte vara mer än 5-7% av totalen. Vi tänker såhär! Med bra material ger vi vår kund ett bättre resultat, vår personal mår bättre och andelen sjukskrivningar och fysiska problem minskar, allt sånt är mycket dyrare om det inte funkar än att fokusera på att köpa billigt material/maskiner.

Hur tänker Städbranschen kring vårt sätt att jobba och våra val av material/maskiner?

SVAR: Vi kan inte annat än hålla med om att det ni beskriver förekommer, att fokus lätt hamnar fel och blir kortsiktigt i upphandlingar och inköp. Därmed inte sagt att man inte skall vara kostnadsmedveten i sina val av exempelvis material/maskiner. Den siffra som ni anger varierar lite beroende på uppdragets storlek och vad som skall utföras, men som ett genomsnitt är den väldigt rätt, mellan 3-8% av totalen är ett mycket rimligt antagande.

Givetvis är kostnader för sjukskrivningar, skador på personal, skadade kundrelationer eller skador på interiör väldigt mycket dyrare än om en maskin som håller dokumenterat längre, med ett bra serviceavtal kostar lite mer eller en mopp, duk eller skaft som kostar dubbelt så mycket, men i stället håller många gånger fler tvättar och användningar med ett bibehållet bra städresultat.

Vi tycker er fråga verkligen är befogad och uppmanar fler i branschen att verkligen tänka igenom sina inköp för att sammantaget uppnå hållbara och kostnadseffektiva inköp som bidrar till god och hållbar arbetsmiljö över lång tid. Som vi alla vet har vi redan förbrukat vår jords resurser många gånger om, och sopberget växer i en lavinartad takt. Var rädd om er personal, den är mycket mer värdefull än att spara några procent på material/maskiner.

Gemensamma spelregler…?


FRÅGA: 
Vi är en grupp lokalvårdare som fikar och äter tillsammans med lite olika yrkeskategorier men mest administratörer av olika slag.

Vi diskar våra tallrikar och plockar bort efter oss men det händer väldigt ofta att de ber oss ”städa upp” efter dem, alltså diska och torka av deras bord. Det känns som bristande respekt då vi ”bara är lokalvårdare”, vet inte hur vi ska tackla saken.

SVAR: Här verkar det som det uppstått någon form av ”privilegiestruktur” både på yrkesgruppnivå och på individnivå. Medarbetare som tycker sig ha större inflytande kan som i detta fall etablerar sina egna regler. Detta är inte bra då det kan få konsekvenser i form av ett dåligt arbetsklimat som i ert fall.

Inga medarbetare ska ha som privilegium att behandla andra på ett nonchalant eller nedlåtande sätt. Här verkar det som verksamheterna måste sätta sig ner och skapa gemensamma spelregler. Prata med er chef om detta och se till att hon pratar ihop sig med övriga chefer. Föreslå att det skapas en workshop där alla som fikar och äter i ert lunchrum ska vara med.

För att gemensamma spelregler ska få acceptans behöver de vara förankrade i det som medarbetarna tycker är viktigt, liksom att medarbetarna ska ges utrymme att påverka reglernas innebörd. Gemensamma regler skall inte vara något ledningen/cheferna skapar då kan acceptansen försvagas.

Gemensamma spelregler ska alla följa. Ta bort alla gräddfiler!

Med ett öppet diskussionsklimat, ett gott samarbete och delat ansvarstagande blir det ofta ett bra resultat.

Citron och bikarbonat…?

FRÅGA: Det är mycket skriverier kring ”naturliga rengöringsmedel” Är det verkligen sant att t.ex. citron, ättika och bikarbonat kan ersätta kemikalier i städning? Kan verkligen de gamla husmorsknepen än idag klara marknadens alla krav på miljöriktig eller Svanenmärkt städning? 

SVAR: Citronen är dekorativ i fruktskålen och en fräsch ingrediens i matlagning. Den kan ta bort obehaglig lukt, och är milt blekande. Att dela en citron och lägga i kylskåpet för bättre lukt är ett välkänt knep.

Att använda citron, bikarbonat och ättika i sin egen hemstädning t.ex. för lukt, ugnsrengöring, allmän rengöring osv. är upp till var och en. Men att använda det i professionell städning och golvvård är inget som Städbranschen Sverige rekommenderar.

För att städa mer ”naturligt” rekommenderar vi att använda bra miljömärkta microfiberdukar och moppar som gör rent utan onödiga kemikalier. Hela, rena och inte för gamla moppar och dukar, rätt doserande med vatten eller där så behövs oundvikliga kemikalier eller motsvarande lösningar rekommenderas för professionell daglig städning. Städklara moppar och dukar från tvättmaskin eller i s.k. backpreparering ger inte bara effektiv städning utan förbättrar också din städergonomi. Kopplas doseringspump till tvättmaskinen adderas bara det lilla vatten och kem som behövs och problem med överdosering, skadade ytor eller dålig ekonomi elimineras ytterligare.

Idag är de flesta kemikalier miljömärkta och leverantörerna arbetar dagligen med miljön i fokus. Med kem avsett för professionell städning från en professionell leverantör kan du känna dig helt lugn ur miljösynpunkt.

För att uppnå så lång livslängd som möjligt på alla ytor som städas bör du alltid följa leverantörens skötselråd. Det handlar inte bara om att göra rent för stunden, ta bort synlig smuts utan även att vårda de ytor som städas för framtiden. Felaktig städning kan orsaka stora och onödiga kostnader.

För att minska smittspridning och bakterier skall dukar och moppar bytas mellan olika utrymmen och ett miljömärkt sanitetsrent eller motsvarande lösning användas på toaletter.

Tänk på att ättika är en form av syra som kan vara direkt skadligt på alla typer av golv men även på inredningsmaterial och möbler. Bikarbonat kan ge repor och citron är blekande. Allt handlar om att ha kontroll över städeffekten, inte bara hoppas på att det funkar så som man gjort i urminnes tider och enligt knep från husmor.

Utmaningsrätten eller utmanarrätt

FRÅGA: Jag har hört talas om utmaningsrätten och att städverksamheter i kommunal verksamhet kan bli drabbade av detta. Kan ni förklara mer om detta fenomen?

SVAR: En kommun, ett landsting eller en region kan bestämma sig för att införa utmaningsrätt. Utmaningen innebär en initiativrätt till en prövning av om en upphandling ska genomföras.

Beslut om regler som ska gälla vid utmaning

Varje kommun, kommun, landsting och region beslutar om de regler som ska gälla vid utmaningen som:

  • vilka verksamheter som får utmanas
  • vart utmaningen ska rikta
  • vad utmaningen ska innehålla hur handläggningen kommer att gå till

Det här är utmaningsrätt kortfattat

  • Utmaningsrätten är till för att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, både kostnads- som kvalitetsmässigt.
  • Utmaningsrätten är en del i att öka mångfalden och förbättra den kommunala verksamheten. Intraprenad, avknoppning, entreprenad och kundval är andra.
  • Utmaningen avser att någon lämnar ett önskemål om att en del av den kommunala verksamheten ska upphandlas eller säljas.
  • Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten.
  • Det kan även finnas möjlighet att rikta ett önskemål till kommunen om att en del av kommunens verksamhet ska säljas.

När en verksamhet utmanas

Om en verksamhet utmanas prövar kommunen eller landstinget först om det är tillåtet att upphandla verksamheten. Det är också upp till den lokala kommunen eller landstinget att bedöma om det är lämpligt att den aktuella verksamheten utmanas.

Verksamhet som inte får utmanas

  • Myndighetsutövning får inte upphandlas om det inte finns särskilt stöd för detta i speciallagstiftningen.
  • Strategiska ledningsfunktioner.
  • Verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen eller landstinget kan inte heller utmanas.

När ett beslut fattas om utmaning

Om beslut fattas att verksamhet ska utmanas måste detta göras enligt gällande regler. Den som har utmanat verksamheten har inga garantier om att få uppdraget utan kommer att konkurrera med andra leverantörer på samma villkor. Sannolikt ska lagen om offentlig upphandling (LOU) användas.

Utformning av uppdraget, kraven och utvärderingskriterier

Den enskilda kommunen eller landstinget utformar uppdraget, kraven och utvärderingskriterierna i förfrågningsunderlag och avtal.

Även om verksamheten upphandlas och drivs av ett privat företag har kommunen eller landstinget enligt kommunallagen ett ansvar för att kontrollera och följa upp verksamheten

Att hantera kritik

FRÅGA: Jag arbetar som arbetsledare i ett stort städföretag och har svårt att ta emot kritik/feedback från min chef. Jag klandrar mig själv och mår dåligt. Hur kan jag vända på detta och se det som något konstruktivt istället för destruktivt?

SVAR: Kritik kan svida även om den kommer från någon som vill oss väl.

Vid dessa tillfällen gäller det att hålla sina känslor i styr och inte reagera för snabbt.

  • Gå inte i försvarsställning även om din första tanke är att kritiken är obefogad. Säg istället något i stil med ”tack för dina synpunkter, jag ska ta dem till mig”. Då avväpnar du det som sägs och det ger dig själv tid att ta reda på om det finns något befogat med kritiken.
  • Påminn dig om att så fort du gör något eller säger något där andra människor är inblandade riskerar du att få invändningar tillbaka ”det finns bara ett sätt att undvika kritik:gör ingenting, säg ingenting, var ingenting” lär filosofen Aristoteles ha formulerat. Och så vill du väl inte leva….
  • Vänta ut dina negativa känslor och påminn dig om att kritik är något du alltid riskerar om du vågar agera och ta ställning (och det vill du väl?)
  • Fundera på kritiken i lugn och ro, utan att döma vare sig din kritiker eller dig själv. Tänk på att andras synpunkter brukar vara en värdefull källa till insikt och förbättring, när allt kommer omkring. Kommer du däremot fram till kritiken är grundlös är det bara att slå bort den och gå vidare med full kraft….

En fråga om att tala offentligt

FRÅGA: Jag har fått en högre tjänst som avdelningschef på en större städenhet och har ca 100 personer under mig. Mitt stora problem är att prata offentligt inför en stor mängd människor, vilket jag måste lära mig klara av nu. Tacksam för tips och råd!

SVAR: Det här problemet delar du med de allra flesta, även den mest erfarne talaren blir nervös när det är dags. Skillnaden är bara att de har gjort det så många gånger att de lärt sig hur de ska agera. Så erfarenhet och att tala ofta får effekt på sikt.

En känd affärstidning för affärskvinnor och män har sammanställt några råd med vetenskaplig bakgrund hur du ska tänka, handla och förbereda dig inför tillfället när alla blickar riktas (och öron spetsas) mot just dig. Och vissa av råden är kanske inte vad du förväntar dig.

  1. Försök INTE att lugna ner dig. Tricket är att du ska tänka på din oro som att det är något spännande som strax kommer att inträffa och på så sätt övertyga dig själv om att situationen inte är ett hot utan en möjlighet. Forskning har visat att de som fokuserade sin uppgift som ”spännande och en möjlighet” lyckades bättre än de som fokuserade på att ”lugna ner sig”
  2. Prata med dig själv i andra eller tredje person. Det är stor skillnad att säga till sig själv ”kom igen nu, jag kan göra det här” istället för ”Fredrik, du kan lyckas med detta”, den senare meningen gör att man lyckas bättre och förklaringen är att vi ”lurar” oss själva att tro att vi ger råd till en vän vilket är enklare än att ge sig själv ett råd.
  3. Tänk positivt om förändringar. Genomgå en utbildning i konsten att tala offentligt och försök vara positivt inställd. Forskning har visat att de som är negativt inställda till kursen återgick efter en kort tid till att vara lika nervösa när de skulle prata inför andra. De som gillade utbildningen fortsatte att känna sig lugnare.
  4. Träna – inte bara på ditt tal utan även fysisk aktivitet. Fysisk träning får dig att bli mer skärpt, dessutom utsöndras serotonin, en signalsubstans som är viktig för både din kommunikationsförmåga och ditt humör. Om du svettas ordentligt en timme innan du ska prata kommer du med stor sannolikhet att svettas mindre när du väl talar.

Till tröst för dig som ändå känner dig nervös att tala inför folk kan vi påminna om Mark Twains ord:

”There are two kinds of speakers: those that are nervous and those that are liars”

En fråga om miljöarbete i städbranschen

FRÅGA: Vi är ett nystartat städföretag som inser att det här med miljö är ett viktigt ”issue” i branschen. Kan vi få lite tips på hur vi skall arbeta och tänka i denna fråga?

SVAR: Nummer ett är att utarbeta en miljö- och hållbarhetspolicy, sätt er tillsammans (medarbetare/ledning) och försök konkretisera:

  • Vad vill vi? Vad har vi för avsikter när det gäller miljö och hållbarhet?
  • Vilka mål vill vi uppnå?

Flera städverksamheter väljer idag att svanenmärka sin verksamhet. Ni kan läsa mer om detta på www.svanen.se .

Ni kan också gå en riktad utbildning i miljö Ekocentrum erbjuder några av Sveriges mest efterfrågade och uppskattade oberoende miljöutbildningar, kolla in deras hemsida www.ekocentrum.se

Kemikalieanvändningen är ett stort område inom städning och rent generellt finns en överanvändning av kemikalier. Börja få koll på kemet genom att skapa en lista på allt kem ni använder, behövs allt, doserar ni rätt osv.

Parfymen i rengöringsprodukter förbättrar inte rengöringen, däremot är den en extra miljöbelastning. Dessutom är många allergiska. Undvik parfymerade produkter.

Mikrofibertrasor fungerar till mycket, utan att man behöver använda något rengöringsmedel. De tunna fibrerna i moppen eller trasan lyfter smutsen från ytan som städas och lagrar smutspartiklarna. När trasan eller moppen doppas i varmt vatten öppnar sig fibrerna och släpper ut smutsen. De kan tvättas i 60° när de är smutsiga. Använd inte sköljmedel, då förstörs effekten.

Ultrarent vatten blir mer och mer vanligt i städning. Nu kan du städa mer effektivt än förut och välja bort onödiga rengöringsmedel, kemikalier och gifter. Med hjälp av det ultrarena vattnet städar du inte bara renare, du hjälper också till att bidra till en hållbar miljö.

Bioteknik – naturliga rengöringsprodukter som innehåller en bakterieflora som producerar enzymer och proteiner. Detta tar bort smutsen på ytan och i porerna och lämnar kvar goda bakterier och fortsätter att göra rent och ta bort dålig lukt, är något som kommer mer i framtiden.

Lycka till med ert miljöarbete.

NYÅRSTIPS

Tips på bra nyårslöften som man kan hålla

Problemet med de flesta nyårslöftena är inte att folk är oengagerade och inte orkar anstränga sig. Allt handlar faktiskt om att löftena (eller målen som de faktiskt är) är otydliga, saknar tydlig riktning och inte går att mäta. För att lyckas med dina nyårslöften så måste du göra dem till SMARTA MÅL! Vad innebär det då? Jo, det innebär att alla mål måste vara:

  • Specifika
  • Mätbara
  • Accepterade
  • Realistiska
  • Tidsbestämda

Här kommer några exempel

Träna minst 50 gånger istället för att ”komma i form”

Att lova sig själv att träna 50 gånger på ett år är både fullt rimligt (ca en gång i veckan) och väldigt tydligt.
Mitt löfte är att om du lovat dig själv att ”komma i bättre form!” tidigare men inte lyckats, då kommer du märka enorm skillnad om du kör den här varianten istället!

Sluta äta en specifik matvara istället för att ”jag skall äta mer nyttigt”

Målet måste vara tydligt och har du problem med att du äter för onyttigt så bör du börja med att ta bort din absolut största last. Är det Snickers? Hamburgare? eller kanske Cola? Oavsett vad det är så skall ditt nyårslöfte vara att sluta helt med just den produkten. Det är tydligt, mätbart och realistiskt!

Ring dina föräldrar minst 50 gånger istället för att jag skall ”ringa oftare”

Hur ofta ringer du dina föräldrar? Uppskatta dina föräldrar mer. Börja inte när det är för sent, börja nu!

En fråga om inrökta rum

FRÅGA: En av våra medarbetare som gått i pension har varit storrökare (dock inte rökt på rummet) och haft samma kontorsrum under ett 20-tal år. Nu ska en ny medarbetare flytta in i rummet och det luktar väldigt mycket rök. Vi är oroliga att det kanske inte bara hjälper att måla om väggarna. Hur får man bort röklukt i ett kontorsrum som detta?

SVAR: Krasst sett – det finns inga garantier för att man skall bli av med lukten! Inte med någon metod. Nikotinet har en förmåga att ”blöda” igenom det mesta.
Jonisator – avjoniserar röklukten, men luftutväxlingen är ganska säkert för klen.
Återstår – ozonsanering. Man täpper till alla luftventiler och sprutar in ozon i rummet med hjälp av maskiner som sedan får stå och bearbeta luften. Det ger ett hyggligt resultat men det kan vara så att man fortfarande inte kommer att få bort lukten helt. Även om det är den metoden som de flesta försäkringsbolag använder när de skall sanera efter bränder.
Vid behov kan man utföra så kallad spärrmålning (patentering) av väggar och tak vilket innebär att man genom målning med en alkydbaserad färg kan försegla kvarvarande luktpartiklar i byggnadsmaterialen

En fråga om introduktion av nya medarbetare

FRÅGA: Vi behöver skärpa till oss i vårt företag när det gäller introduktion av nyanställda medarbetare. Kan vi få lite tips på hur en bra introduktion av en nyanställd städare skulle kunna se ut?

SVAR: Med en genomtänkt introduktion får du din nya medarbetare snabbt på banan och ger personen bästa förutsättningar för att utvecklas.

Både ansvarig chef och den nyanställde har ansvar för att introduktionen ska bli bra och fungera väl. Chefen kan utse annan lämplig person att vara fadder/mentor, men ansvaret för att den blir utförd ligger på chefen.

Det är bra om den nya arbetsplatsen i god tid planerar för hur introduktionen ska läggas upp och utse en fadder, mentor eller någon annan som har huvudansvaret för den nyanställda.

Ställ i ordning städvagn, omklädningsskåp, arbetskläder och ordna praktiska saker som nycklar, passerkort och eventuella IT-verktyg.

Ge en så realistisk bild som möjligt av företaget och det aktuella jobbet redan under rekryteringsprocessen. Var tydlig med hur företaget ser på sin verksamhet, men även med hur arbetskamrater bemöter varandra och hur man ser på relationer med kunder och andra externa kontakter.

Skapa trygghet och tydlighet genom att ha en ärlig, rak och öppen dialog om den nyanställdes uppgifter och vad som förväntas.

Tänk på att ingen människa kan ta in hur mycket ny information som helst.

Här är exempel på en lista på vad som kan ingå i en introduktion:

  • Välkomsthälsning och presentation för arbetskamraterna.
  • En rundvandring och visning av arbetsplatsen och personalutrymmen, nödutgångar, omklädningsrum, köksutrymmen med mera.
  • En genomgång av arbetsuppgifterna.
  • Fakta om företaget/organisationen. Hur är företaget organiserat, vilka mål har det och vilka arbetsmiljöregler gäller.
  • Information om anställningsavtal, arbetstider, tidrapportering, sjukfrånvaro, löneutbetalning och andra rutiner. Personalförmåner som friskvård och subventionerad lunch.
  • Olycksrisker i arbetet och hur de förebyggs. Skyddsutrustning, första hjälpen, brandutrustning, larmrutiner och så vidare.
  • Risker för arbetsskador, som tunga lyft, och hur de undviks.
  • En introduktionsutbildning i vilka städmetoder, städmaterial, kem/rengöringsmedel, städmaskiner osv. som används i ert företag.
  • Vilka som är fackliga företrädare, eventuella handledare, närmaste chefer och skyddsombud.
  • Manualer, checklistor och andra skriftliga instruktioner som behövs i arbetet eller minskar risker
  • Efter 2-6 månader, genomför ett medarbetarsamtal inklusive uppföljning av introduktionen.

Lycka till

En fråga om skyddsronder

FRÅGA: Hur ska en bra skyddsrond se ut och hur ofta ska den genomföras. Finns det olika typer av skyddsronder. Räcker det med två skyddsronder per år.

SVAR: Det finns inget bra generellt svar på ovanstående fråga. På många arbetsplatser genomför man inte fler än två skyddsronder per år, på en del ställen bara en. Svar på om detta är tillräckligt så måste man se till hur verksamheterna ser ut på arbetsplatsen och hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut.

Det första man behöver titta på är hur stor arbetsplatsen är, hur många är anställda, förekommer skiftarbete, förekommer kvälls- eller nattarbete, förekommer ensamarbete, förekommer arbete utomhus.

En skyddsrond ska inte ta för lång tid att genomföra, det är bättre att dela upp arbetsplatsens ansvarsområden och genomföra skyddsronderna oftare. Det är otroligt viktigt att de brister man upptäcker också blir åtgärdade vilket är enklare om åtgärdslistan inte blir alltför lång.

Så svaret på frågan om det räcker med två skyddsronder per år är både ja och nej beroende på verksamhetens art och hur man väljer att lägga upp arbetet.

Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att skyddsronderna genomförs, det är arbetsgivaren som kallar till skyddsronden. Skyddsombudet och eventuella brandskyddsansvariga/arbetsmiljöansvariga skall delta, ansvarig chef och ibland kan någon från företagshälsovården delta (t e x skyddsingenjör).

På arbetsmiljöverket finns bra instruktioner och tips (i utskriftsvänlig version) på vad som skall undersökas och även bra handlingsplaner.

Hur ser skyddsronderna ut på din arbetsplats?

Vad är egentligen ett gott bemötande?

För företag är service och gott bemötande en överlevnadsfråga. Att kunna ”ta folk” gör också ditt jobb mycket lättare.

Service är det starkaste konkurrensmedlet, leveranser blir mer och mer standardiserade men får du ett bra bemötande kommer man tillbaka och kan till och med bli en stamkund.

Lite tips om bemötande

  • Få kunden att känna sig sedd och visa att du är tillgänglig
  • Skapa en dialog med kunden och ställ öppna frågor (”Hur kan jag hjälpa dig” snarare än ”kan jag hjälpa dig)
  • Visa intresse för kunden
  • Var trovärdig, äkta och ärlig. Människor känner direkt om de pratar med någon som saknar genuint intresse för deras ärende
  • Ha ett trevligt avslut vid en kommunikation som skapar en känsla för kunden vid ett eventuellt återbesök (”Har du några problem, tveka inte att ringa igen, här har du mitt visitkort”)

Övrigt att tänka på:

  • Ha rätt mental inställning
  • Var vänlig
  • Lyssna, lyssna, lyssna
  • Håll löften
  • Fråga, fråga, fråga
  • Var nyfiken
  • Följ upp

En fråga om linoleumgolv

FRÅGA: Jag har haft äkta mattor på ett linoleumgolv och de har legat där under en längre tid. Nu har mattorna färgat av sig på golvet och jag får inte bort färgen. Har ni några experttips på hur man kan göra för att få bort färgen, om det överhuvudtaget går?
Tacksam för råd.

SVAR: Om det legat äkta mattor på ett linoleumgolv och efter dem blivit fläckar är det mest troliga att den oxidation som pågår i linoleumgolvet (naturgolv) som också påverkas av dagsljus och syra avstannat (visar sig ofta som en gulaktig ton som förstås kan variera beroende på linoleumgolvets egentliga färg). Fläckarna på mattan brukar i dessa fall motsvara precis mattans storlek och är således egentligen inte ett tekniskt fel men kräver en tid av dagsljus för att dämpa sig och/eller helt försvinna.
Hur lång tid detta tar är olika men ett par månader minst och ibland längre, det beror väldigt mycket på hur länge mattorna legat på golvet. Något sätt att påskynda processen är svårt, men så stora mängder dagsljus som möjligt eller annat UV ljus påskyndar processen.
Är fläckarna av annan typ behövs lite mer dokumentation.

En fråga om medarbetarsamtal/utvecklingssamtal

FRÅGA: Jag är områdeschef över två enhetschefer vid en lokalvårdsorganisation vid ett större sjukhus. De har närmare 120 lokalvårdare under sig (ca 60 medarbetare var). Nu kommer en dem hastigt sluta sin anställning och uppgiften med medarbetarsamtal/utvecklingssamtal blir oöverstiglig för den enhetschefen som blir ensam kvar.

Min fråga är om medarbetarsamtal/utvecklingssamtal i grupp skulle kunna vara en lösning. Har ni erfarenhet av detta, vilka tips och råd kan ni ge?

SVAR: Utvecklingssamtal i grupp kan absolut vara en lösning i stora städorganisationer med många anställda. Det är viktigt att stämma av med medarbetarna att det är ok för dem, vissa kanske känner sig bekväma med det medan andra inte gör det. Prova det med de som vill och som vet vilka de känner sig bekväma med i grupp.

Annars kan du genomföra förberedande gruppsamtal t ex vad gäller verksamheten och hur teamet skall jobba för att bidra till verksamhetens mål på bästa sätt.

Genomför man förberedande gruppsamtal kan de individuella samtalen bli effektivare genom att ni snabbare kommer att samtala om medarbetaren.

Ämnen att diskutera i en gruppdialog

  • Övergripande mål
  • Avdelningens mål
  • Utvecklingsområden
  • Nya utmaningar
  • Er kompetens
  • Kompetensbehov
  • Förbättringsområden
  • Samarbete och relationer inom gruppen och med andra enheter

Du som chef skall vara samtalsledare, hålla samman och driva processen framåt, du måste även se till att alla har möjlighet att komma till tals.

Lycka till

En fråga om arbetsplatsträffar

FRÅGA: Vår chef säger att arbetsplatsträffar är obligatoriska, har chefen rätt i det?

Vi är flera medarbetare som tycker att arbetsplatsträffarna bara är information från chefen och att det inte finns någon möjlighet till dialog och diskussioner.

Hur kan vi skapa bättre arbetsplatsträffar som är mer givande?

SVAR: Ja det stämmer att chefen (arbetsgivaren) kan bestämma att arbetsplatsträffar är obligatoriska och är en del av de ordinarie arbetsuppgifterna. Man är skyldig att vara med på möten som man blir kallad till. Ibland kan denna fråga vara reglerad i lokala avtal med arbetsgivare och fackförbund. Kolla upp hur det ser ut just hos er.

Det är otroligt viktigt att medarbetare får komma till tals på arbetsplatsträffarna. Kan ni lägga fram ett förslag om att ha omväxlande möten med enbart information från chefen och ha andra möten där det finns mer utrymme för dialog? Se till att så många som möjligt kommer till tals på mötena med dialog, t e x via bikupor.

Information kan även lämnas i form av ett nyhetsbrev som mailas ut eller sätts upp på en anslagstavla, då går det åt mindre mängd tid för det på själva arbetsplatsträffen.

Det finns ingen idealmodell för hur en arbetsplats träff ska se ut men det är viktigt att den anpassas till verksamheten.

Dagordning och handlingar ska skickas ut i god tid, så att alla kan förbereda sig. De beslut som fattas ska dokumenteras, så att ni kan gå tillbaka till dem om det behövs.

Förslag på dagordning kan till exempel vara:

Verksamheten

  1. Verksamhetsläget: plan och diskussion för kommande period
  2. Ekonomiska läget
  3. Problem med maskiner, utrustning, städmaterial annat
  4. Inköp

Personal och organisation

  1. Personalfrågor
  2. Samarbetet i gruppen
  3. Arbetsfördelningen
  4. Förbättringsförslag (bikupor?)

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

  1. Risker på arbetet
  2. Uppföljning av eventuell åtgärdsplan

Övrigt

En fråga om kvalitetsuppföljning

FRÅGA: Vi har inga bra rutiner vad gäller kvalitetsuppföljningar och måste ta tag i denna fråga. Vad finns det för bra mallar och vad finns det för nycketal/redovisningar som är enkla att följa upp?

SVAR: Städbranschen Sverige har tagit fram en enkel excelmall för kvalitetsuppföljning som finns under Städbranschens ABC i vår app. Där redovisas kvalitén i en procentsats, till exempel 90%. Det är alltid bra att sikta högt och ha ett högt nyckeltal men där måste man också ha en dialog med kunden och deras önskemål förstås.

En del kvalitetssystem redovisar cirklar och diagram som bilden här nedan visar. Det är enkelt för både lokalvårdare och kund att ta till sig.

Det finns olika digitala system på marknaden och flera leverantörer som kan tillhandahålla bra kvalitetsuppföljningssystem. Ta kontakt med några och be om en demonstration.

INSTA 800 (SS 627801:2012) är en nordisk standard som används för mätning och utvärdering av städkvalitet. Standarden är framtagen i samarbete mellan köpare, branschorganisationer och fackliga organisationer och används idag framförallt vid upphandling av städning i offentliga miljöer.

För INSTA 800 krävs förkunskaper både för kund och städföretag. Vår medlemsnytta Borago tillhandahåller bra kurser i iNSTA 800, gå in på deras hemsida och läs mer www.borgao.se

En fråga om flammigt städresultat

FRÅGA: Vi städar på skolor och kontor och har problem med att alla ytor ser lite grå och flammiga ut – speglar, bord och golv. Vi tvättar själva i tvättmaskin och doserar med det kem vi är anvisade från vår beställare. Vi har en känsla av att det används lite för mycket kem i städningen, kan det verkligen vara orsaken?

SVAR: Problemet ni beskriver kan ha flera orsaker; 1.) Dosering av moppar och dukar är viktig för städresultatet, att anskaffa en bra doseringsutrustning är också lönsamt, framförallt nu för tiden när många rengöringsprodukter är i högkoncentrat. Fel dosering är en stor orsak till att de lämnar överskottsrester av rengöringsprodukt kvar på de ytor vi städar, som växer till sig över tid som överskott. 2.) Preparera moppar och dukar ”städklara” är också viktigt, ett mikrofibermaterial som är för blött gör ingen nytta det finns ingen plats kvar för smuts att fastna. Följ alltid anvisningarna från din materialleverantör hur mycket vatten/rengöringsvätska en mopp eller duk skall ha som städklar, använd tvättmaskin eller backpreparering som metod för preparering. Blötlägg aldrig moppar och dukar och försök pressa eller vrida ut materialet, det kommer alltid vara för blött och lämna för mycket kvar på ytan som städas med resultat som påminner om er fråga. 3.) Hållbarhet, tänk också på att moppar och dukar av mikrofiber inte håller i evighet, genom tvätt och städning slits materialet olika, beroende på kvalitét. Tvätten sliter allra mest (ca 75% av livslängden), därför är det viktigt med bra och rätt tvättmaskiner, rätt tvättmedel med kontrollerad dosering, fyll inte maskinen med för mycket material och serva maskinen regelbundet.

En fråga om rekrytering

FRÅGA: Jag skall rekrytera några lokalvårdare till vår lokalvårdsorganisation. Den här gången vill jag verkligen ha in rätt personer. Kan ni ge tips på hur man ska tänka så att rekryteringen blir så lyckad som möjlig?

SVAR: I städyrket är det jätteviktigt att man få in rätt person med rätt attityd. Precis som i alla andra yrken vill vi gärna behålla personen under en lång period framöver och då är det extra viktigt personen ifråga inte ser det som ett ”tillfälligt” jobb tills de hittar något annat ”bättre”.

Några tips att tänka på:
  • Anställ en person med rätt attityd och utbilda henne eller honom med rätt kunskaper, istället för att anställa en person med rätt kunskaper men med fel attityd.
  • Träffa några av slutkandidaterna tillsammans.
    I grupp förändras alla människor, vissa till det bättre andra till det sämre. Därför är det klokt att se vilket gruppbeteende respektive kandidat har innan du anställer.
  • Ställ frågor som tvingar till ett val. Det gör det svårare för kandidaten att reservera sig, eller svara med en helgardering, vilket ger dig ett betydligt bättre grepp om kandidatens personlighet och sätt att resonera. Därmed blir det lättare för dig att välja rätt.
  • Det är ingen slump att vindrutan på en bil är större än backspeglarna. Lägg alltså inte allt för mycket energi på och vikt vid respektive kandidats CV – vad de gjort förut. Fokusera istället din tankemöda på vad hon eller han kan göra tillsammans med dig i framtiden. Trots allt: Det är ju de framtida stordåden du vill åt.

Har ni roligt på jobbet?

Minst åtta timmar per dag och 50 % av din vakna tid tillbringar du på jobbet eller med tankar på jobbet.

En del tycker det är tråkigt, andra tycker om sitt jobb men stressar för mycket, tar på sig för mycket arbete, ägnar tid åt fel saker, och känner ständigt dåligt samvete för att inte hinna med och då kan jobbet kännas som en börda.

Ju mer en anställd fokuserar på att arbetet är tråkigt desto större risk är att den anställde varken skrattar eller trivs vilket i sin tur påverkar arbetsresultatet negativ.

Att ha roligt på jobbet ökar arbetsresultatet och lusten. Hur kan man då göra för att få roligt på jobbet?

Allt börjar med vad du väljer att tänka på. När du är på väg till arbetet kan du t ex välja att tänka på något som gör glad, upprymd, arg eller irriterad. Oavsett vad du tänker kommer dina tankar att avgöra vilka känslor du har när du kommer till jobbet.

Några tips

  • Ändra förhållningssätt till jobbet och se det som en möjlig källa till att få energi, glädje och inspiration
  • Lista upp minst 10 positiva saker med ditt jobb och var glad och tacksam över dessa
  • Börja dagen med att bestämma dig för att idag ska du inte stressa upp dig oavsett vad som händer
  • Börja dagen med ett leende och hälsa på alla du möter och ta dig tid till samtal, samtalet kanske ger dig en kick i rätt riktning
  • Gör något roligt på lunchen, gör något du inte brukar göra med någon arbetskamrat
  • Vill du ha mer utmanande arbetsuppgifter – prata med chefen, det kanske finns möjligheter

Det finns ett samband mellan skratt, trivsel och arbetsresultatet. Gör saker som får dig att må bra eller i alla fall bättre. Le mer för ju mer du ler desto större är chanserna att leendena utvecklas till skratt.

Ändrade förutsättningar?

FRÅGA: Vid en upphandling av städ behöver vi få med eventuella förändringar i uppdragen. Städytor kan ju under kontraktstiden utökas eller minskas av olika anledningar. (Både små och stora förändringar).
Hur bör man formulera detta i avtalet? Hur brukar man formulera avräkningen på de nya ytorna?

SVAR: Vid avtalsändringar gällande minskat åtagande t.ex. ändring av städyta, lokalförändringar m.m. skall dessa bekräftas genom skriftlig avtalsändring. Uppsägningstiden är beroende av erforderlig uppsägningstid av personalen.
Vid minskning med upp till 3% av den fasta städkostnaden gäller två veckors uppsägningstid. Vid minskning på 3 – 25% av den fasta städkostnaden gäller tre månaders uppsägningstid. Minskning därutöver gäller sju månaders uppsägningstid.

Intyg och certifikat inom städbranschen?

FRÅGA: Det förekommer viss förvirring kring vilka certifikat och intyg som finns i städbranschen, kan ni tydliggöra det?

SVAR: Almega har tillsammans med branschen tagit fram SRY yrkesbevis och SRY kompetensbevis. Här ingår både teoretiska och praktiska prov. Även muntlig del förekommer.

SSC har tillsammans med branschen och Fastighetsanställdas förbund tagit fram PRYL certifikat. Här ingår både ett teoretiskt och praktiskt prov.

Flera företag och leverantörer har tagit fram interna/externa tester, intyg och diplom.

Det viktigaste – vad är det som vi efterfrågar i vår organisation så att utbildningarna kan anpassas till det egna behovet och validering av kunskaper.

Sök mer på hemsidorna nedan:

SRY Yrkesbevis – Almega Serviceföretagen www.sry.se/yrkesbevis

SRY BAS – Almega service företagen www.sry.se/sry-bas

SRY Validering – Almega serviceföretagen  www.sry.se/sry-bas/

PRYL – Svenska Special Certifieringar www.borago.se/PRYL_utbildning.html

Vill du veta mer om utbildningarna kontakta handledare Almega Service entreprenörerna:  www.sry.se/dipl-handledare/

Polishbehandla oljade trägolv?

FRÅGA: Kan man polishbehandla trägolv som är oljade eller möjligen hårdvaxoljade?

SVAR: Att polishbehandla trägolv är inte en lämplig metod, särskilt om man inte vet hur golvet är behandlat tidigare. Undantaget kan vara ett lackat trägolv som med rätt fabrikat (viktigt att veta vem som är golvtillverkare så det blir rätt produkt) av lackrefrescher (lättpolish) snyggas till. På oljade eller hårdvaxoljade trägolv kommer polishen inte att fastna särskilt bra och svårigheten att ta bort polishen ökar markant, polishbort förstör trägolven.

Oljade eller hårdvaxoljade trägolv skall underhållas med rätt produkt, bäst med den som har använts från början. Möjligheten att konvertera från traditionell olja till hårdvaxolja finns, vilket också kan förenkla kommande underhåll.

Vill du veta mer? Kontakta en leverantör av hårdvaxoljeprodukter i din närhet.

Kalkavlagringar på klinker

FRÅGA: Vad är den kraftfullaste metoden för att få bort gammalt och hårt sittande kalkavlagringar på duschgolv av klinker och i fogar?

SVAR: När inte sanitetsrent i starkare koncentration, ättika, citron eller vinsyra eller slutligen specifika kalkbort från de större kemleverantörerna fungerar så är det bara Saltsyra som hjälper, och då måste man vara både klok och försiktigt för att lösa problemet!

Utöver kunskap om åtgärd vid användning av saltsyra skall det personliga skyddet följa adekvata regler med såväl hand, ögon och kroppsskydd samt att aktuell yta spärras av.

Ytan skall vara fuktad med vatten, saltsyra tillförs i små doser med stor försiktighet och får verka en kortare stund (det brukar gå ganska fort) sedan sköljs allt bort med vanligt vatten och neutraliseras slutligen – efter noggrann sköljning – med såpvatten. Såpa och saltsyra får under inga omständigheter komma i kontakt med varandra (surt och basiskt är en farlig kombination)!

Risken med saltsyran är att fogar kan ta skada (vittrar sönder), plattan tar sällan skada så länge det är en sintrad/glaserad klinkertyp. I värsta fall kan man bli tvungen att komplettera fogen i efterhand.

Riskbedömning inför en organisationsförändring

FRÅGA: Jag har fått i uppdrag att göra en psykosocial riskbedömning inför en planerad organisationsförändring i vår städorganisation (en del av städobjekten skall läggas på entreprenad).

Kan ni hjälpa mig med vad en sådan bör innehålla samt lite allmänna tips och råd

SVAR: Att ta reda på vilka arbetsmiljörisker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön är det främst saker som människan påverkas av på arbetsplatsen såsom stress, relationer, arbetsorganisation och arbetsinnehåll.

Allmänna tips och råd kan vara att bjuda in arbetstagare/skyddsombud för att medverka och att ni tillsammans i gruppen diskuterar, träffar berörda och sammanställer materialet.

Arbetsmiljöverket har utarbetat ett mycket bra material just för ”Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten” som finns på www.av.se

Lite exempel kan vara:

A. Precisera den planerade ändringen

  • Var ska ändringarna genomföras?
  • Vilka arbetstagare/grupper berörs?

B. Gör riskbedömningen

  • Vilka risker innebär ändringarna?
  • Är riskerna allvarliga eller inte?

C. Åtgärda

  • Vilka åtgärder skall genomföras?
  • När ska åtgärderna vara genomförda?
  • Vem ser till att åtgärderna genomförs?

Chefskap/ledarskap?

FRÅGA: Det är lätt och vanligt att blanda ihop begreppen chefskap och ledarskap, kan ni hjälpa oss att förklara skillnaden?

SVAR: Ja chefskap och ledarskap är lätt att blanda ihop. Ett faktum är att det är två helt olika saker. Förenklat kan man säga att chefskapet är en position och ledarskapet är en relation.

Som chef blir du tillsatt. Oftast av andra chefer. Chefsrollen är mer formell och mer väldefinierad än ledarrollen. I en chefsroll ingår oftast några på förhand definierade förväntningar och ansvar. Mycket av chefskapet handlar om beslutsfattande, förmedling och inhämtning av information, styrning (vilken riktning ska organisationen ta, vilken marknad ska vi in på, vilka tjänster ska vi leverera och så vidare), uppföljning, lönesättning och budgetarbete. I detta ligger även miljöarbetet. En chef får därför ”aldrig” vara villrådig, åtminstone inte utåt sett, en chef måste alltid visa att han eller hon tror på sitt och gruppens beslut, om inte så kan beslutet anses taget på osäkra grunder med risken att det inte efterlevs.

Ledord inom chefskapet är: Verksamhetsansvar, målstyrning, strategier, resursstyrning, ekonomistyrning, MBL, personalansvar, arbetsmiljöansvar.

En god ledare är en person som dels lyckas skapa trygghet och förtroende och dels en person som inte sätter sig främst utan som hellre lyfter fram andra. En bra ledare agerar föredöme och förmår andra att vilja uppnå mål och övergripande målet utifrån sin egen vilja och sina val.

Ledarskap handlar om att få alla medarbetare att med beslutsamhet och entusiasm sträva mot samma mål. Ledare blir du genom ditt sätt att vara och hur du påverkar andra. Ditt ledarskap formas i dina relationer till framför allt dina medarbetare.

Ledord inom ledarskapet är: Experten inom verksamhetsområdet, strukturera det dagliga arbetet, kvalitetsansvarig, strukturfel lyfts till chef, gruppens naturliga ledare, personlig coaching, kompetensutveckling/introduktion.

Fråga om flyttstädning…

FRÅGA: Jag beställde flyttstädning från en städfirma i Mellansverige. Den person som kom arbetade inte åt städfirman utan troligen hos en annan städfirma. Personen kunde knappt svenska och knagglig engelska. Men det är varken det eller utförandet av jobbet (som var prickfritt) som är mitt problem.

Problemet var att jag inte hade fått information om att det var en annan städfirma (än den jag anlitat). Jobbet startade klockan 09:00 och 19.30 avslutades det. Som jag uppfattade det hade en person gjort allt jobb ensam. Raster? Arbetstid? Lön? Många frågetecken.

Min känsla är att om jag kontaktar städfirman jag anlitade händer inget. Vet inte om det går att göra på annat sätt? Är det vanligt att man köper in tjänster från andra firmor i branschen. Jag använder inte städtjänster annars.

Hoppas få lite råd/vägledning

SVAR: Det bästa är om du personligen tar kontakt med städfirman du anlitade, och ställer dina frågor/funderingar kring raster, arbetstid och lön, det är viktigt att de blir medvetna om kundernas tankar (misstankar). Om städfirman är professionell och mån om sina kunder, ger de dig ett bra svar som du kan känna dig nöjd och tillfreds med.

Om det inte är så och dina misstankar kvarstår måste du få fram lite mer bevismaterial t ex att det verkligen förhåller sig så att de inte betalar avtalsenliga löner, och/eller har anständiga arbetsförhållanden. Då kan du också vända dig till Arbetsmiljöverkets avdelning för ”osund verksamhet” som gärna kollar närmare på företag som inte sköter sig.

Städfirmor som är knutna till Almega eller till Städbranschen Sverige är att rekommendera när man skall köpa sina städtjänster. En av Städbranschen Sveriges ledstjärnor är en vit bransch, där vi arbetar för rimlig prissättning av städtjänster, avtalsenliga löner och anständiga anställningsvillkor.

Att städfirmor använder sig av underleverantörer är inte helt ovanligt framförallt vid arbetstoppar, men då bör dom informera dig som kund om att så kommer ske. Vidare ska de bära arbetskläder och kunna uppvisa Service-ID eller motsvarande legitimation så att du som kund känner dig trygg med vem eller vilka som befinner sig i ditt hem eller på din arbetsplats.

Miljöriktiga moppar

Fråga: Vi är ett städbolag som försöker vara miljöriktiga i alla våra val. Sedan en tid har vi märkt att våra moppar och dukar slits mer än vanligt. Vi använder Bra Miljöval och Svanenmärkta kem men tycker ändå att materialet slits för fort och heller inte städar lika bra.

Vi tvättar alla material själva och har ganska nya, mindre tvättmaskiner. Vi tvättar i 90-95 grader och använder ett pulvertvättmedel vi blivit rekommenderade.

Har ni några förslag hur vi kan göra?

Svar: Låter som ni tänkt på många delar i ert arbete, något vi tycker är jättebra!

Beträffande tvätt av dukar och moppar är det vanligaste felet att vi tvättar onödigt varmt och glömmer att materialet inte håller en livstid. Endast i särskilda fall behövs temperaturer över 70° för att göra tillräckligt rent. Inom vårdmiljö tvättar man med så kallad termisk desinfektionstvättprogram, där temperaturen pikar 10 minuter på slutet över 72° och upp till 78° för att uppnå sina krav.

Pulvertvättmedel har ofta ett högre pH, vilket ni lätt sänker genom att använda flytande tvättmedel, pH bör ligga på max 9,7 för att inte slita onödigt.

Idag finns också biologiska tvättmedel som gör att man kan sänka temperaturen ännu mer med bibehållen eller förbättrad renhet.

Viktigt är också att borsta/skaka ur mopparna före tvätt och inte stoppa tvättmaskinen för full. Tvätten måste ha plats att tumla runt annars blir den inte ren, lite mer än halvfull maskin är optimalt. Sänk temperaturen, rätt pH-värde och fyll inte maskinen för mycket, är tre bra tips för att öka hållbarheten och funktionen på era material.

Hur ska man hantera konflikter mellan medarbetare?

FRÅGA: Vi har en långdragen konflikt mellan två medarbetare på jobbet, som i grunden handlar om meningsmotsättningar. Situationen börjar bli ohållbar. Kan jag som arbetsledare få lite vägledning hur jag kan agera?

SVAR: Tyvärr tycker de flesta att konflikter är jobbiga och obehagliga. Därför tillåts många konflikter på arbetsplatsen att gro alldeles för länge. Med rätta metoder kan man lösa de flesta konflikter. Det allra viktigaste är att försöka undvika kamp eller prestige och tänka konstruktivt. Försök få parterna att lyssna på och förstå varandra så blir det lättare att lösa konflikten.
Pröva att utgå från dessa punkter i en konflikt:
•    Balans, se till att känslorna inte rusar iväg, försök behålla en lugn stämning och att få en balans mellan känsla och förnuft.
•    Förståelse, ibland kan medarbetare göra allt för att missförstå varandra. Be dem försöka förstå hur den andre tänker. Att se konflikten både utifrån sin egen och sin motparts utgångspunkt.
•    Kommunikation, så länge parterna fortsätter att prata med varandra finns en chans att de ska kunna lösa konflikten. När de slutar kommunicera är alla möjligheter borta. Försök få dem att skapa en dialog, istället för monolog.
•    Tillförlit, om man inte vill att en konflikt skall sluta i total kaos, måste man sluta tänka illa om sin motpart. Ömsesidig tillit är en basförutsättning för man skall kunna lösa en konflikt.
•    Acceptans, försök få dem acceptera varandra som individer, även om de inte kan acceptera varandras åsikter. Att ha olika åsikter kan till och med vara bra i företag och organisationer och kan bidra till utveckling och nytänkande.

Fråga om upphandling av entrémattor

Vi skall göra en upphandling för hyra av entrémattor (tvätt, transport, utbyte). Kan ni ge lite tips och råd kring vilka krav som är lämpliga att ställa?

SVAR:

Förutom sedvanliga kontroller som:

  • Ekonomisk stabilitet, och skattekontroller
  • Kapacitet

Exempelvis:

Beskrivning av organisation och bemanning, tänkt logistikupplägg för att klara uppdraget. Lagerhållning av aktuella mattor och tvättkapacitet

  • Referenser

Exempelvis:

Referenslista på två (2) företag där anbudsgivaren haft uppdrag av det slag som upphandlingen avser de senaste tre (3) åren. Referensperson inklusive kontaktuppgifter samt värde och tidpunkt skall anges för varje företag. Ange huruvida det varit uppdrag inom privat eller offentlig sektor.

  • Kvalitetssystem

Anbudsgivaren skall bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, antingen enligt ISO 9001 (eller motsvarande) eller i form av ett eget väl dokumenterat kvalitetsledningssystem. Intyg om certifiering och/eller en redovisning av företagets egna kvalitetsledningssystem skall redogöras för i bil

  • Miljösystem

Anbudsgivaren skall bedriva ett systematiskt miljöarbete, antingen enligt ISO 14001 (eller motsvarande) eller i form av ett eget väl dokumenterat miljöledningssystem. Intyg om certifiering och/eller en redovisning av företagets egna miljöledningssystem skall redogöras för i bilagan.

  •  Produktkrav

Exempelvis:

Att entrémattorna skall:

Vara tillverkade i en hög kvalitet som klarar av hårt slitage. Att de samla upp så mycket smuts och fukt som möjligt och ha bra uppsugningsförmåga. Att det finns nitrilgummi eller liknande på baksidan så att mattorna ligger stabilt och säkert på underlaget och därmed minskar halk- och snubbelrisken.

Eventuellt be dem bifoga skriftlig redogörelse i anbudet som bevisar att samtliga krav uppfylls.

Att mått och färger anges, exempelvis:

Offererade mattor får skilja i storlek mot efterfrågade mått, dock EJ mer än 5 cm totalt.

Exempel: En matta i storlek 115 x 200 får offereras i storlek 110 x 200, 115 x 195, 112,5 x 197,5 osv.

Samtliga entrémattor skall erbjudas exempelvis mörkgrå nyans (eller annan nyans som anses lämplig) i samtliga efterfrågade storlekar.

Om det är viktigt kan även ett varuprov ställas som krav.

Exempelvis:

Varuprov skall bifogas anbudet i ungefärlig storlek 20 X 20 cm. Varuprov skall vara av motsvarande utförande, kvalitet och nyans som offererad matta och uppfylla samtliga obligatoriska krav på produkten som ställs i upphandlingen.

Lycka till

Nyckeltal

FRÅGA: Finns det några nyckeltal att förhålla sig till i städbranschen? Och finns det någon standard, eller några rekommendationer att förhålla sig till?

SVAR: Nyckeltal som används inom städbranschen är exempelvis avverkningsgrad, som är ett produktivitetsmått som mäter hur stor yta som städas per timme.
En hög avverkningsgrad ger en låg städkostnad per kvadratmeter, och få städtimmar att utföra städning på.
En hög avverkningsgrad, kan vara på bekostnad av kvalitet.
En alltför hög avverkningsgrad gör det svårt för lokalvårdarna att utföra regelmässiga arbetsuppgifter, med för lite tid till förfogande på objektet.
Resultatet kan bli sämre kvalitetsnivå, med ökad risk för ohälsa, större slitage på ytskikt och sämre trivsel på arbetet.
En låg avverkningsgrad ger en högre städkostnad per kvadratmeter, med fler städtimmar, som ger lokalvårdarna bättre förutsättningar att leverera en bra städkvalitet.
Det går även att jämföra avverkningsgraden över tid då den är kostnadsneutral, och inte påverkas av själva kostnaden för städning.
Nyckeltalen påverkas även av frekvenser och ytmaterial, som textilgolv och hårda golv.
I dagsläget finns ännu ingen standard/rekommendation. Städbranschen Sverige arbetar med ett projekt för att ta fram en form av standard som vi hoppas kunna presentera till Clean & Facilitymässan i Jönköping 26-27 september.

Laminatgolv med en hinna

FRÅGA:  Ett laminatgolv med en hinna på, som det blir fotspår i, vad kan jag göra?

SVAR:  Troligast ett resultat av för våta städmetoder och för mycket kem. Som åtgärd kan en nollställning krävas, där golvet skuras med kombinationsmaskin för att rensa bort det smuts och kemöverskott.
Laminatgolv skall torrmoppas/fuktmoppas med mikrofibergarn. Huvudsakligen behövs inte kem tillsättas och i så fall väldigt sparsamt.
På bättre laminat i offentliga miljöer kan också kombinationsmaskin användas så länge maskinen är i gott skick. Torrpolera gärna då och då med högvarvsmaskin med vit eller röd rondell, då bibehålls ytan bättre.