Jämställdhet och integration inom städyrket

”Jag och min verksamhetkänner oss stolta för vad vi gör inom miljöförbättrande åtgärder.”

Rolf Gaude, Städchef Uppsala kommun berättade för Kent Möller Andersen, hur de arbetar med jämställdheten i sin städorganisation, med 210 anställda lokalvårdare.

De har digitaliserat, satsat på utbildning, bra städmaterial, maskiner och utrustning, arbetat med att profilera personalen.

Rolf Gaude menar att det behövs ett generellt krafttag.

– Det branschen måste jobba med är att få politiker, beslutsfattare och upphandlare att förstå att städning kostar och man inte enbart kan köpa lägsta pris, säger Rolf.

Rolf ansvarar för 210 anställda fördelningen är 68,6% kvinnor 34,4% män

– All fast anställd personal är sedan två år utrustade med en smartphone. Läsplattor ska införskaffas innan årets slut. Digitalt städbranschverktyg är upphandlat och planerat till mars 2020, de väntar på en överklagan som ska blir klar innan de sjösätter projektet. Allt det här bör påverka statusen en hel del, tror Rolf.

Uppsala Kommun har en egen anställd städutbildare, de har städningen upplagd så att man kan köpa städning enligt tre alternativ

  • Anlita Rolfs enhet
  • Köpa städ av upphandlade entreprenörer
  • Kunden har egen personal

Rolf berättar vad man gjort inom Uppsala kommun för att höja statusen, och det är en hel del:

  • investerat i nya maskiner och utrustning
  • profilerar sina anställda med kläder och skor
  • satsat stort på utbildning för att ge lokalvårdare yrkesbevis 
  • utökat med arbetsledare
  • heltidstjänster 
  • stärkt upp specialstäd
  • kommunens arbetsmarknadsenhet startar en städutbildning på 16 veckor
  • skapat effektiva ekonomiska rapporter 
  • investerat i miljövänliga moppar 

Nästa stora satsning som är på väg att sjösättas, är att utrusta alla lokalvårdare med telefon och läsplattor, innehållande allt från städprogram, ritningar, kontroller, utbildningsfilmer, instruktioner m.m. 

– Ett generellt krafttag behövs i branschen. Det vi måste jobba med är att få politiker, beslutsfattare och upphandlare att förstå att städning kostar, och inte enbart köpa efter lägsta pris, anser Rolf.

– Generellt borde man se över lönebilden för lokalvårdare, det är ett ansvarsfullt hantverksarbete som kräver en hög servicegrad.

– Önskvärd, är en tvåårig yrkesskola, en gymnasieutbildning med varvad praktik. SFI-utbildningen måste det också ställas högre krav på, så den nyanlände kan få en bra grund att stå på.

– För att förbättra samhällets syn, behövs en bred kampanj där man med allt från reklam, filmer och information visar yrkets alla olika roller.

– Alla myndigheter såsom skatteverket och fackliga organisationer, måste få bort oseriösa företag. 

– Avslutningsvis måste även den enskilda lokalvårdaren se möjligheterna i sitt arbete, och att vilja förkovra och utveckla sig personligt.

Innan Kent lämnar Uppsala säger Rolf:

– Jag och min verksamhetkänner oss stolta för vad vi gör både inom miljöförbättrande åtgärder, och att vi håller rent och snyggt samt vårdar kommunens lokaler .

”Någon längre typ av utbildning skulle behövas där fokus ligger på människan, motivation, kommunikation och service.”

Carina Boman Helgesson och Kent Möller Andersén, driver projektet kring status och attityder i städyrket under fokusområdena jämställdhet och integration. Just nu arbetar de med att göra olika hearings från yrkesverksamma chefer och städare runt om i landet. Kent Möller Andersén har träffat Surahammars kommuns städchef  Martina Hiltunen för en intervju kring detta.

Den längre intervjun tillsammans med fler hearings kommer att finnas sammanställd i en rapport under våren 2020.

Martina är lokalvårdschef i Surahammars Kommun en enhet med 23 lokalvårdare bara tjejer förutom en manlig timvikarie

Vid träffen pratade vi om hur vi kan lyfta statusen för lokalvårdare .

En gemensam nämnare som kom upp var att mycket hänger både på den enskilda individen och chefen, att dels motivera sig själv och att chefen peppar och motiverar sina anställda .

Surahammars Kommun gjorde en satsning för några år sedan tillsammans med den lokala företagshälsovården. Aktuellt just nu är en föreläsning om kommunikation för Surahammars Lokalvård.

Vi pratade  även om SRY-utbildningen som idag upplevs väldigt svår för deltagarna. Nyligen gjordes en satsning i att utbilda ett antal anställda i PRYL, i kommunen som upplevdes lättare.

När vi ändå pratade om utbildning så pratade vi ekonomi också. En utbildningsplats för SRY hamnar runt 9-10 000 kr vilken är en stor kostnad plus mantid och eventuella vikariekostnader .

Kent ställde frågan vad Martina tror om att anordna en gymnasieutbildning för lokalvårdare. Martina tror att det kanske kan vara svårt för småkommuner att arrangera. Någon längre typ av utbildning skulle behövas där fokus ligger på människan, motivation, kommunikation och service som är väldigt viktiga delar .

På frågan hur branschen kan påverka yrkesstatusen, vill Martina se över prisbilden och städtider, pressar man detta hela tiden får du trötta lokalvårdare som inte orkar engagera och motivera sig själva.

Lär alla inköpare, upphandlare och beslutsfattare att inte pressa städtider och låga priser, det skapar bara missnöjda kunder och personal.

Martina tycker inte det är svårt att rekrytera städare i Surahammar, men tror att man nog behöver se över löneläget generellt. Det kan vara en fråga för facken och arbetsgivarorganisationerna, att se över en gemensam lönebild oavsett om man är medlem i kommunal Fastighet eller Statlig lokalvårdare.

Martina tipsar om – Varför inte göra några kortfilmer en lokalvårdares arbetsdag som skildrar yrket från olika håll. Det tipset tar vi med oss till vårt arbete. 

Detta är ett axplock från en nästan två timmars intervju med Martina. En längre variant kommer att presenteras under våren.

Roligt att se glöden och engagemanget i Martinas ögon och kroppsspråk, när hon pratar och berättar om alla medarbetarna.