Jämställdhet och integration inom städyrket

En träff med Kommunal om arbetsmiljö, anställningsvillkor och jämställdhet.

Två fackliga förtroendevalda Åsa Andersson och Petra Söderlund mötte upp Kent Möller Andersén i Kommunals lokaler över en kopp kaffe för att prata om lokalvårdares arbetsmiljö- och anställningsvillkor mm.

Åsa och Petra jobbar i Enköpings Håbos sektion, med 2.465 medlemmar, fördelade på 2.095 kvinnor och 370 män.

I sektionen sker en ständig medlemsökning på grund av ett hårt arbete med medlemsvärvning och arbetsplatsbesök. Av alla medlemmar är det givetvis en hel del lokalvårdare.

Åsa och Petra kallar lokalvårdarna för livräddare vilket är en härlig benämning. Jag bad dem förklara hur de menade.

– Ja hur skulle det se ut om man inte städade, alla bakterier som skulle fodras och allt damm och smuts. Sjukfrånvaron skulle öka både för anställda, föräldrar, barn och elever, förklarade de.

Jag undrade vilka frågor de tyckte var viktiga för en lokalvårdare, Åsa och Petra svarar samstämmigt:

– Skapa en god arbetsmiljö, bli sedd av sin arbetsgivare i stort som smått.

– Skapa heltidstjänster med en god lön och en lönestege.

– Satsa på utbildning och informationsmöten.

– Ge medarbetarna chans att vara delaktiga och att kunna påverka sin vardag.

– Sektionen jobbar aktivt med skyddsronder, inte vanliga traditionella, utan vi har satsat på sittronder. Där jobbar anställda, arbetsledare och skyddsombud med helheten – allt från organisatoriska frågor, scheman, maskiner, utrustning med mera, säger de. 

– Även från fackligt håll upplever man att SFI-utbildningar måste bli bättre, gärna varvad med arbetsplatspraktik, där man får möjlighet att prata svenska med kollegorna. Skapa en gymnasieutbildning för lokalvårdare/servicemedarbetare på minst ett år.

– Se ständigt över mertid/övertid för att motverka utbrändhet. Det är viktigt att tillsätta vikarier vid sjukfrånvaro och ledigheter, säger de. 

Åsa och Petra påpekade också vikten av att lära beslutsfattare och politiker, att lägsta pris i upphandlingar inte är den bästa lösningen. – Jobba med andra utvärderingskriterier som exempelvis organisation, täthet på arbetsledare, utbildning mm.

– I stora organisationer som i en kommun, måste man bli bättre på att både lära av och hjälpa varandra, dels vid tunga rehabfall och andra omplaceringar.

Åsa och Petra vill gärna påpeka att man ska se facket som en resurs. – Vi jobbar ju mot samma mål, att få företag och organisationer att bli en attraktiv arbetsgivare och en effektiv organisation.

– Sen får vi med gemensamma krafter, allt från filmer om lokalvårdsyrket, sprida information ute i skolor, på arbetsplatser och övriga Sverige, att det är ett riktigt och viktigt yrke att städa. Man måste ha stor social kompetens, kunskap om golv, maskiner och kem. Att arbeta aktivt med kvalitet och ekonomi ingår också i yrkesrollen, avslutar Åsa och Petra.

Tack Åsa och Petra, som lyste med sitt engagemang för alla sina medlemmar. 

Kent Möller Andersen

Tierpsbyggens städ satsar på framtiden

Kent Möller Andersén träffade en entusiastisk trio på Tierpsbyggens städverksamhet om en pratstund runt statusfrågan i lokalvårdsyrket och städbranschen.
Trion Kent träffade var Göran Larsson och Christina Lindgren, arbetsledare, samt Inger Hillbom Andersson som är ansvarig för hela verksamheten

Fram till 2016 var all städning i Tierpsbyggen utlagd på städentreprenad och  uppdraget var utlagt på två företag.

2016 togs ett beslut att bilda en egen avdelning på Tierpsbyggen som är ett kommunalt bolag där man skulle börja med att anställa 15 lokalvårdare. Inger Hillbom Andersson fick förtroendet att börja bygga upp en egen avdelning.

Verksamheten blev plötsligt större när dom två entreprenadföretagen hoppade av sina uppdrag.

Snabbt fick Inger börja bygga upp sin verksamhet som idag består av 60 anställda varav 15 män.

Inger har jobbat hårt med sitt gäng och har bland annat utbildat i prylcertifikat och kört grundutbildning. Hon har även haft olika aktiviteter för att stärka andan och självkänslan.

Inger har också tagit beslutet att lokalvårdarna på Tierpsbyggen ska ha en högre lön hos än riksgenomsnittet i Sverige. Hon har byggt upp en bilpark, fixat så att alla fått fina arbetskläder och skor.

Inger berättar också att man har arbetsplatsmöten en gång i månaden ibland i storgrupp och ibland i mindre grupper.

Man jobbar hårt med kvalitetsfrågor och för att få extra koll på detta köper de in en oberoende kvalitetsmätare från Borago fyra gånger om året.

– Det känns bra att en opartisk kontrollant som kommer och mäter ute på våra objekt. Ett mål är satt att minst ligga på 85% på mätningar. Glädjande är att vi ligger strax över 90% vilket visar att vårt hårda arbete runt kvalitet, materialsatsningar och utbildning har burit frukt, säger de.

För ett år sedan investerades i digitalisering för alla lokalvårdare, genom programvaran Clean Pilot, varje lokalvårdare utrustades med en egen läsplatta, där man noterar avvikelser med mera. Det har varit ett riktigt lyft för lokalvårdarna.

– Vi pratade om att branschen själv måste sluta prispressa på uppdragen, samt att upphandlare måste lära sig att handla upp städtjänster bättre och inte bara gå på lägsta pris, säger de.

Ett annat projekt man börjat kika på är sjukfrånvaron. Här har man sett, som så många andra företag och städorganisationer, att det finns många psykosociala problem som inte är arbetsplatsrelaterat, utan från privatlivet. En svår balansgång, att som arbetsgivare agera utifrån.

På frågan om det är svårt att rekrytera personal till verksamheten, svarar alla tre att det inte alls är svårt.

Projekt som är på gång i framtiden är exempelvis projekt 2030, där vi verkligen lägger krut på en tioårsplan med olika insatser för att stärka hela organisationen, både i kvalitet/miljöarbete/utbildning.

Kent sammanfattar sitt besök med att det var en rolig och lärorik förmiddag på Tierpsbyggen med en otroligt engagerad chef, Inger och även hennes arbetsledare Göran och Christina.

Vi önskar dem lycka till i sitt projekt 2030. 

Kent Möller Andersen

– Vi vill erbjuda vår personal rätt förutsättningar

Städbranschen Sverige fortsätter sitt arbete med intervjuer/hearings kring status och attitydfrågan i städyrket (under fokusområde jämställdhet och integration). Vi har träffat flertalet kommuner, statliga myndigheter och privata företag och diskuterat frågan. Kent Möller Andersén hade en träff med Stefan Karlsson som är grundare och VD för Städhem. 

Städhem startade sin verksamhet 2014 och har idag 80 anställda. Städhem erbjuder tjänster som hem- och kontorsstädning, fönsterputs, flyttstädning, trappstädning och golvvård. Företaget har huvudkontor i Västerås med filialkontor i Eskilstuna och Köping.

När vi samtalar om priser på marknaden så säger Stefan att de väljer sina kunder. Det ska kännas bra för våra anställda och vårt företag när vi startar ett nytt samarbete med en kund. Vi vill erbjuda vår personal rätt förutsättningar, framförallt när det gäller tid på objekten som är helt avgörande för att kunden ska bli nöjd. Vi märker att priset ofta är det främsta konkurrensmedlet för många företag, vi väljer då att tacka nej till uppdrag.

Vi bryr oss om vår personal och vill att de ska trivas hos Städhem. Vårt mål är att ha branschens nöjdaste medarbetare och kunder. Våra anställda måste känna sig delaktiga och kunna påverka sin egen situation. De känner våra kunder bäst och de måste vi ta vara på när vi formar vår verksamhet och erbjudanden framåt. 

Städhem erbjuder interna utbildningar och aktiva arbetsplatsmöten för att alla ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka. Vi arbetar dagligen för att höja statusen på yrket, både internt men även i dialog med våra kunder. Det är en självklarhet att vår personal har rena och snygga arbetskläder, rätt material och medel, ergonomiska arbetsredskap och maskiner. Helt enkelt rätt förutsättningar att utföra ett bra arbete. Vi erbjuder kontor där du kan äta lunch och umgås med dina kollegor i en trevlig och avslappnad miljö.

Städhem har valt att inte vara med i större upphandlingar. Branschen måste se över urvalskriterier när man upphandlar städtjänster. Priset ska vara en del i urvalskriterier men inte så stor som den är nu. Jag tycker att det måste vara lite mer fokus på arbetsmiljö och kvalitet. Jag anser att kommuner borde ha en egen städenhet och inte köpa dessa tjänster. Som det är nu så anser jag att stat, kommun och landsting är en stor bidragande orsak till att statusen på yrket är låg då de pressar priser i städbranschen. De företag som vinner upphandlingar kan inte erbjuda schysta villkor för de pengar de får för uppdraget.

Vi tycker det är svårt att rekrytera och hitta rätt personer. Man ställer krav på städbranschen att ta emot nyanlända men då måste också samhället gå in med utbildningspaket innehållande t ex svenska språket i tal och skrift. Vi måste ge dessa personer rätt förutsättningar för att kunna börja arbeta på den svenska arbetsmarknaden, det går inte att ställa dessa krav på arbetsgivarna.

Det är viktigt för oss att arbeta aktivt med vår personal och tidigt få signaler om att allt kanske inte står rätt till. Då kan vi i dialog tillsammans med våra anställda förebygga sjukskrivning som är väldigt kostsamt för alla företag och väldigt tråkigt för vår personal som vill arbeta. 

Kent Möller Andersen

”Jag och min verksamhetkänner oss stolta för vad vi gör inom miljöförbättrande åtgärder.”

Rolf Gaude, Städchef Uppsala kommun berättade för Kent Möller Andersen, hur de arbetar med jämställdheten i sin städorganisation, med 210 anställda lokalvårdare.

De har digitaliserat, satsat på utbildning, bra städmaterial, maskiner och utrustning, arbetat med att profilera personalen.

Rolf Gaude menar att det behövs ett generellt krafttag.

– Det branschen måste jobba med är att få politiker, beslutsfattare och upphandlare att förstå att städning kostar och man inte enbart kan köpa lägsta pris, säger Rolf.

Rolf ansvarar för 210 anställda fördelningen är 68,6% kvinnor 34,4% män

– All fast anställd personal är sedan två år utrustade med en smartphone. Läsplattor ska införskaffas innan årets slut. Digitalt städbranschverktyg är upphandlat och planerat till mars 2020, de väntar på en överklagan som ska blir klar innan de sjösätter projektet. Allt det här bör påverka statusen en hel del, tror Rolf.

Uppsala Kommun har en egen anställd städutbildare, de har städningen upplagd så att man kan köpa städning enligt tre alternativ

  • Anlita Rolfs enhet
  • Köpa städ av upphandlade entreprenörer
  • Kunden har egen personal

Rolf berättar vad man gjort inom Uppsala kommun för att höja statusen, och det är en hel del:

  • investerat i nya maskiner och utrustning
  • profilerar sina anställda med kläder och skor
  • satsat stort på utbildning för att ge lokalvårdare yrkesbevis 
  • utökat med arbetsledare
  • heltidstjänster 
  • stärkt upp specialstäd
  • kommunens arbetsmarknadsenhet startar en städutbildning på 16 veckor
  • skapat effektiva ekonomiska rapporter 
  • investerat i miljövänliga moppar 

Nästa stora satsning som är på väg att sjösättas, är att utrusta alla lokalvårdare med telefon och läsplattor, innehållande allt från städprogram, ritningar, kontroller, utbildningsfilmer, instruktioner m.m. 

– Ett generellt krafttag behövs i branschen. Det vi måste jobba med är att få politiker, beslutsfattare och upphandlare att förstå att städning kostar, och inte enbart köpa efter lägsta pris, anser Rolf.

– Generellt borde man se över lönebilden för lokalvårdare, det är ett ansvarsfullt hantverksarbete som kräver en hög servicegrad.

– Önskvärd, är en tvåårig yrkesskola, en gymnasieutbildning med varvad praktik. SFI-utbildningen måste det också ställas högre krav på, så den nyanlände kan få en bra grund att stå på.

– För att förbättra samhällets syn, behövs en bred kampanj där man med allt från reklam, filmer och information visar yrkets alla olika roller.

– Alla myndigheter såsom skatteverket och fackliga organisationer, måste få bort oseriösa företag. 

– Avslutningsvis måste även den enskilda lokalvårdaren se möjligheterna i sitt arbete, och att vilja förkovra och utveckla sig personligt.

Innan Kent lämnar Uppsala säger Rolf:

– Jag och min verksamhetkänner oss stolta för vad vi gör både inom miljöförbättrande åtgärder, och att vi håller rent och snyggt samt vårdar kommunens lokaler .

”Någon längre typ av utbildning skulle behövas där fokus ligger på människan, motivation, kommunikation och service.”

Carina Boman Helgesson och Kent Möller Andersén, driver projektet kring status och attityder i städyrket under fokusområdena jämställdhet och integration. Just nu arbetar de med att göra olika hearings från yrkesverksamma chefer och städare runt om i landet. Kent Möller Andersén har träffat Surahammars kommuns städchef  Martina Hiltunen för en intervju kring detta.

Den längre intervjun tillsammans med fler hearings kommer att finnas sammanställd i en rapport under våren 2020.

Martina är lokalvårdschef i Surahammars Kommun en enhet med 23 lokalvårdare bara tjejer förutom en manlig timvikarie

Vid träffen pratade vi om hur vi kan lyfta statusen för lokalvårdare .

En gemensam nämnare som kom upp var att mycket hänger både på den enskilda individen och chefen, att dels motivera sig själv och att chefen peppar och motiverar sina anställda .

Surahammars Kommun gjorde en satsning för några år sedan tillsammans med den lokala företagshälsovården. Aktuellt just nu är en föreläsning om kommunikation för Surahammars Lokalvård.

Vi pratade  även om SRY-utbildningen som idag upplevs väldigt svår för deltagarna. Nyligen gjordes en satsning i att utbilda ett antal anställda i PRYL, i kommunen som upplevdes lättare.

När vi ändå pratade om utbildning så pratade vi ekonomi också. En utbildningsplats för SRY hamnar runt 9-10 000 kr vilken är en stor kostnad plus mantid och eventuella vikariekostnader .

Kent ställde frågan vad Martina tror om att anordna en gymnasieutbildning för lokalvårdare. Martina tror att det kanske kan vara svårt för småkommuner att arrangera. Någon längre typ av utbildning skulle behövas där fokus ligger på människan, motivation, kommunikation och service som är väldigt viktiga delar .

På frågan hur branschen kan påverka yrkesstatusen, vill Martina se över prisbilden och städtider, pressar man detta hela tiden får du trötta lokalvårdare som inte orkar engagera och motivera sig själva.

Lär alla inköpare, upphandlare och beslutsfattare att inte pressa städtider och låga priser, det skapar bara missnöjda kunder och personal.

Martina tycker inte det är svårt att rekrytera städare i Surahammar, men tror att man nog behöver se över löneläget generellt. Det kan vara en fråga för facken och arbetsgivarorganisationerna, att se över en gemensam lönebild oavsett om man är medlem i kommunal Fastighet eller Statlig lokalvårdare.

Martina tipsar om – Varför inte göra några kortfilmer en lokalvårdares arbetsdag som skildrar yrket från olika håll. Det tipset tar vi med oss till vårt arbete. 

Detta är ett axplock från en nästan två timmars intervju med Martina. En längre variant kommer att presenteras under våren.

Roligt att se glöden och engagemanget i Martinas ögon och kroppsspråk, när hon pratar och berättar om alla medarbetarna.